Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
joh:s gabriei.sson
aldrig i synlig gestalt, men väl hava de fortfarande en viss
verksamhet i osynlig måtto, i det att de t. ex. påverka
kyrkfolket till andakt vid gudstjänsten. De onda andarna däremot
visa sig då och då i synlig gestalt. Även härvidlag göres dock
en restriktion, som onekligen betecknar ett visst framsteg. I
många fall äro nämligen andeuppenbarelserna rena bländverk
av Satan (merae praestigiae) och redan i ordet »praestigiae»
(bländverk, spökerier), som förekommer i själva titeln på
föredraget om Margareta, ligger något ironiskt. Liknande tankar
saknas visserligen icke heller hos Luther, men äro vida mindre
framträdande och framför allt mindre medvetna än hos den
svenske kyrkomannen från vår stormaktstid. Idel bländverk
äro enligt s. 43 de bråkiga andarnas besynnerliga beteende,
deras samtal med varandra, piskandet, hängandet i taket o. s. v.
Dock är det ej fullt klart, huruvida författaren menar, att också
själva dessa andar, icke blott deras beteende, äro att betrakta
som ett bländverk. Påtagligt är däremot, att de andar, som
foro iit i Margareta, för Paulinus framstodo som verkliga
sådana. Att de voro onda följde därav, att de kunde insupas
(genom ett slags ösande), vilket icke kan ske med änglar. Helt
säkert har Paulinus utsträckt detta därhän, att alla andar, som
uppträda itiiiti människan, äro onda. Det ligger därför en viss
sarkasm i »änglarnas» bedyrande, att brevet skulle anlända »så
visst som Gud vore i himmelen och de i Margareta».1 Men
även de utanför Margareta uppträdande andarna uppfattas utan
tvivel ofta av Paulinus som verkliga sådana, icke som blott
illusion. Att utanför människan skådade andar åtminstone i
vissa fall äro verkliga andar följer för övrigt redan därav, att
de andar, som farit in i Margareta, voro verkliga, ty innan de
foro in i henne hade de ju befunnit sig utanför henne och det
i synlig måtto, eftersom hon kunde angiva deras antal. Dessa
verkliga andars förmåga att göra sig synliga, antaga olika
gestalter och utöva en viss verksamhet av mera fysisk art
förklarar Paulinus genom att, såsom redan antytts, tillägga dem en
viss kroppslighet. Deras kroppar äro av luft, vilket stämmer
med att flickan kunde insupa dem.
För att ytterligare belysa, hur den tidens bildade, särskilt
1 Detta försvagar i viss mån, men upphäver icke användbarheten av
uttrycket »i Margareta» såsom bevis för att det förelåg endast en inspirativ och
eventuellt auditiv, icke en visionär upplevelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
