Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - K. V. Zetterstéen, En hebreisk oration vid jubelfesten i Uppsala 1730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hebreisk oration vid jubelfesten i uppsala i 730 I iq
Härtill anmärker Norrelius, att det anförda stället enligt
författaren, d. v. s. efter hans förmenande Simon ben Jochai,
innebär, att Moses ord: »Herren, vår Gud, Herren är en»
betyda, att Gud är en och tillika treenig. Att han är treenig,
antydes genom orden »Herren, vår Gud, Herren»; d. v. s. därav,
att bibeltexten på ifrågavarande ställe (Deut. 6,4) använder tre
ord för att beteckna Gud, följer, att han är treenig. Detta
blir en exeges av ungefär samma art som de gamla
kyrkofädernas påstående, att 3V7p U3"Hp i Jes. 6,3 syftar på
treenigheten.1
2) »Rabbi Elazar öppnade munnen och sade: ’Hela tron på
den Helige — välsignad vare han — innefattas i ett tretal .»
Härtill fogar Norrelius följande reflexioner: »Det är alltså
tydligt och klart bevisat, att hela tron på den Helige —
välsignad vare han — innefattas i ett tretal, och trons tre
huvudpunkter kallar man alltings tre grunder, därför att de äro den
yttersta grunden till alla enheter i världen. Deras namn äro:
’Den gamle helige’, ’den helige konungen’ och ’hans schekina’,
men vi kalla dem ’fadern’, ’sonen’ och ’den helige ande’.»
3) »Han sade: ’De äro två, och en har anslutit sig till dem,
så att de blivit tre, men fastän de äro tre, äro de likväl ett .»
På detta ställe talas det om treenigheten på ett sådant sätt,
att Norrelii meningsfrände, den döpte juden Kemper2, utbrast:
»O Ter, quatérque beati, queis haec verba videre contingit.
Haec enim pauca; tanti sunt ponderis atque pretii, ut Judaeos
à religione sua ad credendam Trinitatem in Divinitate convertere
valeant.» Slår man upp det anförda stället i Zohar, finner man
emellertid en ganska oredig framställning av denna sak.
Ifrågavarande passus lyder i Lafuma-Girauds franska översättning3;
1 Se F. Buhl, Jesaja oversat og fortolket, 2:nden omarb. Udg.
Köbenhavn 1912, sid. 89: »Betydningen af det tredobbelte Heilig var efter Hier, ut
mysterium trinitatis in 1171a divinitate demonstrent, hvormed de fleste ældre
kirkelige Fortolkere samstemmer, medens Calvin varsommere bemærker:
’om–endskønt jeg ikke betvivler, at det er den ene Gud i tre Personer, der her
betegnes af Englene, mener jeg dog, at man hellere maa anvende tydeligere
Bevissteder for ikke at gøre os latterlige överför Hæretikerne’. I
Virkelig-heden har den tredobbelte Gentagelse, som Steder som jer. 74. 22,29. Hez.
21,32 viser, kun den Betydning at framhæve noget med særlig stærkt Eftertryk.»
2 Norrelius, Phosphorits, sid. 22 ff. (hebreisk text med latinsk
översättning).
3 V, 418.
9 — 23339* Kyrkohist. Årsskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
