Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - K. V. Zetterstéen, En hebreisk oration vid jubelfesten i Uppsala 1730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hebreisk oration vid jubelfesten i uppsala i 730 i iq
förekommer, naturligen måste fattas på helt annat sätt än i den
kristna dogmatiken. Huru denna analogi skall förklaras, blir
en senare fråga, men då Zohar, såsom i det föregående
påpekats, är över iooo år yngre än Norrelius föreställde sig, är det
självklart, att inga slutsatser kunna dragas härav rörande den
förmenta överensstämmelsen mellan judendom och kristendom
i fråga om treenighetsläran.1
I det följande anför Norrelius bevis för att Kristus
verkligen var den utlovade Messias. Till en början påpekas, att
judarnas senare förutsägelser om Messias’ förestående ankomst
alltjämt visat sig obefogade. Så hade Isak Abarbanel († 1509)
räknat ut, att den messianska tiden skulle traga sin början år
1503, men hans profetia hade kommit på skam, och andra
beräkningar av liknande art hade rönt samma öde.
Därtill ansluta sig åtskilliga citat ur Zohar, som enligt
Norrelius syfta på Kristus, t. ex.: »Detta är det förborgade heliga
templet, i vilket alla grader sammanlöpa och äro förborgade»,
vilket han sammanställer med »vad Jesus säger om sig själv i
Nya testamentet», nämligen »Jag kan bryta ned detta tempel
och på tre dagar bygga upp det igen».2
Till slut utropar Norrelius: »Huru länge skolen I judar
vandra som en blind, som famlar i mörkret? Huru länge skolen
I älska fåfänglighet och lögn och bida en, som icke är någon
frälsare? Varför haven I övergivit edra fromma fäders tro för
att beträda en väg, som är en styggelse för Herren?» Som
exempel på verser i Gamla testamentet, som förutsäga Kristi
födelse, hans lidande och död, anföras sedan Jes. 53.5; Ps.
22,17, 19. 2; Dan. 9,26; Jes. 11,10 och 53,9 samt Hos. 13,14. Efter
några ord om Luther och riksdagen i Augsburg avslutas den
högtidliga orationen med lovsånger och nedkallande av Guds
välsignelse över konungahuset, alla trogna ämbetsmän och
Uppsala universitets lärarekår och studerande ungdom.
Som prov på vad en svensk hebraist under 1700-talet kunde
åstadkomma erbjuder Norrelii oration i alla händelser ett visst
intresse. Man behöver ej läsa många rader för att konstatera,
att författaren är väl förtrogen både med Gamla testamentet
och den efterbibliska litteraturen, och som jag i min edition
1 Att vissa satser i Zohar påminna om kristna dogmer, var känt redan
under medeltiden; se Andreas Norrelius’ hebreiska oration, sid. 8 ff.
- Matt. 26,61; 27,40; Joh. 2,19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
