Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige - I. Handlingar till rättegången mot George Scott 1839—42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar- till george scotts verksamhet i sverige 34 i
het borde bibehållas genom fridens band, har blifvit ofrid,
missämja, split och tvedrägt. De hafva bortdömt hvarandra. Det
har gått så långt, att de, som förr voro umgängesvänner, icke mera
helsa hvarandra. Hurudan ställningen i landet skulle blifva, om
denna tvedrägtsanda finge bemäktiga sig hela Sveriges, som den
under förra seklet, bemäktigade sig hela Englands christliga
befolkning, är lätt att inse. Jag vill icke neka att Herr Scotts verksamhet
inom hufvudstaden bidragit till att uppväcka en och annan ur
syndasömnen till bekymmer om sin salighet; men jag måste dock,
sanningen likmätigt, förklara, att de flesta bland de af honom
skrytsamt omtalade 1200 personerne, som han påstår hafva förlorat
tillfället till Gudlig andakt genom Kapellets tillslutande, voro antingen
väckte till andligt bekymmer före hans hitkomst, eller äro de sedan,
genom Statskyrkans presters och ordets påverkning, bragta till denna
helsosamma omsorg. Det är jemväl en omständighet i Scotts
beteende, som förtjenar uppmärksamhet, att han, med förbigående af
de djupt fallne, sökt uppsnappa och tillegna sig allt hvad som haft
ett andligt lif så väl i hufvudstaden, som i alla landsorterne.’ Till
den ändan har han, med början af detta år, besörjt en serskild
organ för sin missionsverksamhet i tidningen pietisten, hvars problem
att lösa tydligen var att amalgamera läseriet (som i början af förra
seklet och intill dess Kongl. Brefvet af den 26 Januari 1726
sådant förbjöd, kallades pietism) med methodismen. En mystisk
artikel i denna Tidning för den 2 Februarii, alltså tidigare än
pre-dikosjukan i Småland var känd, visar att Scott hade sin hand med
i detta spel, som har ett alltför frappant syskontycke med
företeel-serne vid de Amerikanska Camp-meetings. Artikelns början (pag.
30) är följande: »Såväl genom trösterika meddelanden af den
lefvande christendomens vänner, som af lätt förstådda klagorop från
dess fienders sida, förnimme vi med glädje, att en vederqvickelses
tid för Herrans ansigte (Apg. 3: 20) synes hafva kommit öfver
folket, både i norr2 och söder3 om hufvudstaden. (Önskligt vore om
denna hufvudstad finge i allt rikare mått njuta deraf!)»4
1 Finland har jemväl varit ett tacksamt falt för hans verksamhet, ehuru
han, mig vetterligen, ej der kunnat verka annorlunda än genom correspondence.
2 Härmed syftas förmodligen på företeelserna i Dalarne, södra
Lappmar-kerne o[ch] å[tskillige] a[ndra] st[ällen] i norra orterne der han dels personligen,
dels genom sina handtlangare, varit verksam.
3 Företeelserna med predikosjukan i Småland äro nogsamt kända.
4 Denna önskan hade partiellt gått i fullbordan långt förr än den gjordes,
ithy han lyckats bearbeta sådane män som Tellström, Rosenius o[ch] a[ndra]
och sådana qvinnor, som Fru H., Mamsellerne S. m[ed] fl[era] till
predikoverksamhet. Följden deraf, den önskade och lifligt efterlängtade, blir väl också snart
här synlig liksom den blifvit det i landsorterna. Vill man lära känna Scotts
sätt att bearbeta sina blifvande redskap till predikosjuka, så må man läsa hans
nyligen på Svenska öfversatta Biografi öfver Tellström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
