- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
344

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige - I. Handlingar till rättegången mot George Scott 1839—42

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 1 2

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

annat än lifligt önska att afböja alla steg, som så lätt förleda till
apostasi.

En annan fara — vådlig just i vår tid — tyckes mig ligga
deruti, att de methodistiska villfarelser och ensidigheter genom sin
uppenbara öfverdrift in adiaphoris väcka hos de personer, hvilka
mer eller mindre smittats af nutidens otro, obenägenhet emot all
tro, all verklig och liflig Christendomsöfning; och derföre anser jag
för min del vara bäst, d. v. s. för den sanna, lefvande
Christen-domens framgång nyttigast, för de »Stilla i landene» förmånligast,
att inskränka Methodisternas verksamhet på dem sjelfve, då större
fara än vinst af en deras allmännare verksamhet torde följa. I vår
tid är ändock nog split och nog strid mot otron i Kyrkan, så att
visserligen Methodisterna ej behöfvas, för att få ett rikare fält till
polemik. Visst böra och, jag är viss derpå, vilja Svenska
Kyrkans trogne tjenare icke fegt undvika striden för sin dyra
Salighetslära, men att sjelf framkalla den, vore oklokt af dem, som
nog behöfva sina krafter till motstånd mot trons uppenbara fiender,
utan att vara nödsakade att äfven akta på och vara redo mot
tvetydiga vänner.

Betänke man derjemte, att uti Stockholms församlingar ingen
får predika, med mindre han, om han är prestvigd, fått dertill
Pas-toris primarii tillåtelse, om han icke är prestvigd, Consistorii venia,
i alla fall ej utan laglig pröfning. Så kan alltså deras duglighet
öfvervakas, men ingalunda deras förmåga eller skicklighet, som
ville hålla Svenska predikningar uti Methodist-Kapellet. Derjemte
äger Pastor i hvarje Församling icke blott rättigheten, utan äfven
en moralisk skyldighet, att vaka öfver det sätt, hvarpå i hans
Församling Guds ord predikas; i följd af lagens påbud får ej någon
Luthersk prest besöka Methodist-Kapellet, och om än detta förbud
en gång kommer att upphäfvas, så har åtminstone ingen rättighet
att der varna för missbruk eller, utan formligt åtal, hindra
opassande, kanske till och med förledande predikningar, och sålunda
skulle en Methodistisk prest utan ansvar predika på Svenska emot
Kongl. Resolutionen d.d. 20 Nov. 1 786, under det att en Luthersk
prest skulle »med strängaste näpst varda ansedd».

Jag känner vigten af ett lifligt nit för Christendomens sak och
önskar högst, att vår tid må derigenom föras till ett bättre
sträfvande; men just derföre måste jag önska, att ej ytterligare split må
åstadkommas i Församlingarne; ty den protestantiska kyrkans
arf-fiende har icke glömt och skulle alltför gerna se besannad äfven
här den gamla sanningen: Divide och impera. Må det derföre ej
uttydas såsom ofördragsamhet; men jag tror, lika med flera bland
Tysklands mest nitiska, sannt Christliga prester, enligt deras, på
erfarenhet grundade, för mig uttalade öfvertygelse, att vi i våra
dagar likasom i Luthers dagar böra akta oss lika mycket för svär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free