Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige - I. Handlingar till rättegången mot George Scott 1839—42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar till george scotts verksamhet i sverige 347
jag kan finna, innebär detta, dels att jag öfverträdt Författningen
och dels att denna öfverträdelse föranledt förbudet för mig att
vidare predika på Svenska språket. Då Öfver Ståthållare Embetet
lika litet nu, som tillförene, kunnat visa hvari denna öfverträdelse
består, hade jag knappast trott, att här få se detta skäl å nyo
upp-repadt. Om också min i den underdåniga besvärsskriften
förekommande erinran, att hvad som icke är lagligen bevist, ej eller inför
Lagen får läggas mig till last, ansetts vara af den beskaffenhet, att
densamma ej förtjenade uppmärksamhet, hade man dock kanske
med något skäl kunnat vänta, att, innan postulatet upprepades,
Öfver Ståthållare Embetet skulle hafva besvarat mitt inkast, om och
i hvad mohn den åberopade Kongl. Kungörelsen kunde anses vara
till kraft och verkan inskränkt genom de i detta hänseende, uti
1809 års RegeringsForm förekommande stadganden, hvilka måste
ordagrannt tolkas och således icke medgifva annan tydning, än den
jag förut angifvit. Emedlertid är detta ämne i underdåniga
utlåtandet icke ens vidrört, och då Öfver Ståthållare Embetet, utan
vidare discussion, synes hafva tagit för afgjordt, att 1781 års Kongl.
Kungörelse ännu är till kraft och verkan fullt gällande, har jag här
endast att undersöka, om och huruvida föreskrifterne deri må hafva
blifvit af mig öfverträdde. Det visar sig då, att, oansedt alla de
beskyllningar, som blifvit emot mig gjorde, icke ens den ringaste
bevisning kunnat företes derom, att jag lockat Lutherska
Trosbekännare till deltagande i Methodistiska Andaktsöfningar eller till affall
från Lutherska Läran. Icke eller har jag vidtagit några åtgärder
till Methodismens spridande eller gjort några Proselyter.
Öfverträdelsen skulle då hafva bestått deri, att jag, emot stadgandet uti den
oftaåberopade Kongl. Kungörelsen, vid de af mig hållne Svenska
Gudstjenster inlåtit andre än egna Trosförvandter. Men har man
då besinnat, att beskaffenheten af de hållne Gudstjensterne härvid
måste i första rummet afses och bestämmas. Förhållandet härutinnan
afgör ensamt om min brottslighet eller icke-brottslighet. Har jag
således vid dessa Gudstjenster predikat en Lära, som i ett eller annat
hänseende kan anses stridande emot den Lutherska, så har jag i
och med detsamma också, efter Öfver Ståthållare Embetets åsigt,
öfverträdt gränsorne för den mig tillåtna verksamhet ■—- men något
sådant är icke ens antydt, än mindre bevist. Om så varit, att jag
för Lutherske Trosbekännare predikat främmande lärosatser, hvarföre
har man icke satt denna anklagelse främst bland de mot mig gjorde
beskyllningarne? Ingen af dem alla hade i afseende på bevisning
företett samma lätthet som denna, då jag vid mina Svenska
predikningar esomoftast räknat Prestmän bland de närvarande Åhörarne
och dessförutan sannolikt ingen enda Gudstjenst blifvit af mig
förrättad, dervid icke en och annan med tillräcklig sakkännedom
utrustad person, varit tillstädes. Frågan blir då, om jag må anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
