Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Judar och kristna i Egypten, av Erik Stave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR.
Judar och kristna i Egypten.
Av
F. d. Domprosten Prof. Erik Stave.
H. Edris Bell & W. E. Crum: Jews and Christians in Egypt. —
The Jewish Troubles in Alexandria and the Athanasian
Con-tvoversy, illustrated by texts from Greek papyri in the British
Museum. Printed by order of the Trustees, sold at the British
Museum Londoti 1924.
När den egyptiska sanden en gång blivit metodiskt
genomforskad, torde åtskilliga av de många luckor, som ännu finnas i
vår kunskap om den urkristna tiden och de första århundradenas
kyrkohistoria, varda fyllda. Därpå är bl. a. ovanstående publikation
ett nytt bevis’.
Betydelsen av de här offentliggjorda texterna framgår redan
därav, att de blivit utbrutna ur den ordningsföljd, som av
vederbörande fackmän inom British Museum i London tillämpas vid
förvärvade manuskripts publicering och nu utgivits i en separat volym;
detta på grund av deras utomordentliga intresse. Gemensamt för
alla de här föreliggande urkunderna är, att de kasta ett nytt,
delvis överraskande ljus över Egypten, framför allt över dess
huvudstad Alexandria, under det romerska herraväldets tid. Det första
dokumentet är ett hittills okänt brev av kejsar Klaudius till
inbyggarna i Alexandria av år 41 e. Kr. Det har sin stora betydelse
för kännedomen om den romerska kejsarkulten uppkomst. Brevet
var ett svar på en från Alexandria till Rom avsänd deputation, med
erbjudande att till Klaudius’ ära få uppföra tempel och anställa
en överstepräst för att övervaka gudstjänsten där. Denna
anhållan avslår nu Klaudius i brevet bestämt, »ty jag vill», säger han,
»icke stöta mig med mina samtida, och jag är av den övertygelsen,
att heliga tempel och dylikt under alla tider som en särskild ynnest
ägnats endast åt gudar».
Detta är alltså Klaudius’ ställning till kejsarkulten, som inom
ungefär en mansålder skulle komma att få en så ödesdiger betydelse
för den unga kristendomen, att den bl. a. framkallade den
märkligaste stridsskriften i Nya Testamentet, Uppenbarelseboken.
Företrädarna på kejsartronen hade intagit en annan ställning. Augustus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
