- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
368

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Judar och kristna i Egypten, av Erik Stave

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

anmälningar och granskningar

då han just därigenom i Korint lärde känna ett par av sina
blivande bästa medhjälpare, Apg. 18: 2..

.r""< i - ’:• - "IO!..’_ ;;

En annan grupp av de upptäckta papyrusurkunderna låter oss
få en intressant inblick i kejsar Konstantins kyrkopolitik i striden
mellan meletianer och athanasianer. Dessa urkunder, som äro tio
till antalet, härröra från ett klosters eller anakoretsamfunds arkiv.
De äro av olika omfång och skrivna dels på grekiska, dels på
koptiska. De kasta ett nytt ljus över såväl den meletianska
schismens utveckling och dess anhängare som över den store Athanasius
och hans parti. Ifrågavarande schism hade icke sin grund i några
olika dogmatiska lärosatser, utan i den olika kyrkopraxis, som man
ansåg böra tillämpas vid upptagandet av de under den diokletianska
förföljelsen avfallna (de s. k. lapsi). Biskop Petrus i Alexandria
företrädde en mildare, biskop Meletius av Lykopolis en strängare
praxis. Och då ingendera parten ville vika för den andra, slutade
striden med en schism, så att Meletius’ anhängare bröto sig ut ur
den stora kyrkan och behöllo sin ställning såsom ett särskilt parti
ända in i femte århundradet.

En av de nu offentliggjorda urkunderna har därjämte
betydelsen att vara ett dokument av första rangen till belysning av kejsar
Konstantins kyrkopolitik. Den med n:r 1913 betecknade texten,
som utgör ett brev från en präst Aurelius Pagus till priorerna för
munkklostret Hator, berättar, att kejsar Konstantin kallat honom
liksom många andra präster och biskopar till ett möte i Caesarea
i Palestina — det angivna datum visar, att denna synod hölls 334
och icke 333, såsom man förut antagit. Och det sätt, varpå
brevskrivaren återger kejsarens kallelsebrev, visar på nytt, att Konstantin
den store icke upphöjt kristendomen till statsreligion. Han
använder icke ordet »ecclesia» utan talar om »nomen Christianum»
på samma sätt, som det år 313 talas om »corpus Christianum».
Den kristna kyrkan »är erkänd, privilegierad, gynnad, men hon
har så att säga icke det religiösa monopolet; kejsaren står icke
inom henne eller under henne, utan över henne» (E. Schwartz.)
Brevskrivaren talar om, att kejsaren kallat både meletianer och
andra till synoden i Caesarea för att »rena det heliga kristna
namnet» (Bell vill förslagsvis läsa: »mängden»; i varje fall är det
fråga om hela den kristna församlingen), och Schwartz fäster
uppmärksamheten därpå, att enligt den 8:e nicenska kanon kallade
meletianerna sig katarer.

Den med n:r 1914 betecknade papyrustexten är av oskattbart
värde därigenom, att den kastar en skarp blixtbelysning över
mele-tianernas och de ortodoxa athanasianernas fientliga stämning mot
varandra. Och man kan, hur mycket man än må beundra den
store Athanasius, icke undgå att skänka meletianerna i viss mån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free