Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - W. Boussets Apophtegmata, av G. Wetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 anmälningar och granskningar
W. Boussets Apophthegmata.
Av
Prof. Gillis Wetter.
Wilhelm Bousset, Apophthegmata. Textüberlieferung una Charakter
der Apophthegmata patrum. Zur Überlieferung der Vita
Pa-chomii. Euagrios-Studien, Tübingen, I. C. B. Mohr 1923.
Under denna titel har den allför tidigt avlidne forskarens vän
och kollega Gustav Krüger tillsammans med en av Boussets lärjungar,
Theodor Hermann, ur hans efterlämnade manuskript utgivit de
studier till den äldsta munkrörelsens historia, som sysselsatt Bousset,
innan han plötsligt mitt under brinnande arbete rycktes bort från
alla de uppgifter, som börjat fånga hans intresse, och vartill ingen
ägde de förutsättningar, som han hade. Den som lärt sig att beundra
Wilhelm Boussets enorma beläsenhet, nästan enastående förmåga att
behärska ett jättematerial och noggranna, kärleksfulla studium av
detaljerna och enskildheterna, får i detta arbete se dessa egenskaper
kanske än mera fullkomliga än i hans föregående författarskap.
In i minsta detalj har Bousset ägnat det vitt förgrenade
och på en massa olika språk fördelade handskriftmaterialet en
minutiös undersökning. De väldiga jämförande tabellerna vittna
om vilket jättearbete, som ligger bakom de resultat, som han ansett
sig komma till. Detta arbete utgjorde det medel, varigenom han
liksom så många andra tyska författare sökte döva smärtan över
det öde, som övergick deras fädernesland, och har säkerligen
tillsammans med bristen på näring bidragit till hans förtidiga död.
Ingen, som vill syssla med den här behandlade sidan av den äldsta
kristna kyrkohistorien, kan undgå att hädanefter taga detta arbete
till utgångspunkt för sin forskning. Det vittnar ock om huru helt
Bousset satt sig in i och behärskade den filologiska sidan av sitt
ämne.
Men filologien blev aldrig för denne gudabenådade forskare
annat än medlet för ett mål — huru mycket än också medlet
fångade hans intresse och kärlek. Att söndra de olika skikten från
varandra, att ge oss konturerna av utvecklingen, att skildra
huvuddragen av en fromhet och ställa fram det för den karakteristiska
och se detta i samband med tiden i övrigt, det är ju vad som
innerst utmärker Boussets författarskap, och det förnekar sig icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
