Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - W. Boussets Apophtegmata, av G. Wetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WETTER, APOPHTHEGMATA
373
heller i det nu föreliggande verket. Han utför här vidare, vad
hans vän och arbetskamrat Reitzenstein i sitt grundläggande arbete:
Historia Lausiacha und Historia monachorum givit oss. Det är
liksom livslevande bilder från en svunnen tid, som här draga förbi
oss, och vilka säkerligen spelat en större roll i den äldsta kyrkans
historia, än vad forskningen hittills i regel antagit.
Vad som ytterst drivit Bousset till detta arbete, var, huru
egendomligt det än låter, hans kärlek till det Nya testamentet. Förf.
till dessa rader hade åren före Boussets död den oskattbara
förmånen att vid flerfaldiga tillfällen med honom diskutera resultaten
av de undersökningar, som nu offentliggjorts. Vad som därvid
ständigt lekte honom i hågen, det var den likhet i problemen,
som forskningen står inför, där det gäller att söka intränga i
den synoptiska traditionens genesis och inbördes sammanhang. Vi
stå i grunden inför samma slags litteratur, uppenbarligen behärskad
av samma slags lagar, ehuru lösningarna i de här behandlade
skrifterna egentligen tyckas vara enklare, bättre låta sig bevisas och
de gamla munkberättelserna sålunda utgöra den bästa förskola för
den, som vill ge sig i kast med de synoptiska evangelierna.
Så sysslade också Bousset intensivt med de form- och
litterärkritiska undersökningar, som under de allra senaste åren så starkt
stått i förgrunden i den tyska exegetiska vetenskapen, och som
obetingat fört utforskandet av de tre första evangelierna och
därmed av Jesu person och verk ett högst väsentligt steg framåt. Det
är i hög grad lärorikt att på detta nya av pietet och vördnad icke
på samma sätt färgade stoff pröva riktigheten i de principer och
metoder, som numera kommit till användning på det synoptiska
materialet, och det är vemodigt att erfara, att Bousset aldrig själv fick
söka rita upp konturerna till detta arbete och dess resultat, såsom
han tänkt sig dem. Intrycket blir dock, att Wilhelm Bousset också
här måste räknas bland föregångsmännen på det forskningsområde,
som hade hans glödande kärlek och aldrig vilande intresse, det
Nya testamentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
