Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS RELIGIONSFILOSOFISKA BETRAKTELSER
2 C)
Det är väl icke tu tal om, att Linné med dessa stycken
om världen, himlakropparna, elementen, jordklotet och
naturföremålen velat giva en vidare utveckling av det, som
avhandlas i första upplagan av Syst. nat., Obs. in Regna III nat., st.
6—8. Vad han vill komma fram till i detta grundläggande
verks upplagor av 1758 och 1766 kan väl icke vara annat än en
vetenskaplig distinktion, avsedd att underlätta orienteringen
bland denna världens ting, alltså en inledning till systemet. Det
som emellertid då först av allt faller i ögonen är bristen på
bestämningsgrund. Att skilja mellan grundämnen, elementa,
såsom det yttersta och osammansatta, och naturföremålen,
na-turalia, såsom sekundära i förhållande till elementen och
sammansatta av dem, var berättigat, likaså att hävda att jordklotet,
Tellus, ej är annat än grundämnen och naturföremål. Vad som
än menas med allt detta — så långt är dock saken principiellt
riktigt fattad. Men att sedan — det är här frågan om att följa
Linnés tanke genetiskt och ej att gå efter hans sedan gjorda
framställning — sätta Astra-cælestia, himlakroppar, i en klass
för sig, artskild från de övriga såsom elementen från
naturföremålen, var felaktigt. Linné borde helt ha lämnat dem ur
räkningen, då ju frågan, om dessa himlakroppar utgjordes av
elementen och naturföremålen såsom jorden eller av något annat,
alls icke på vetenskapens dåvarande ståndpunkt kunde besvaras.
Att Linné icke så gör, beror helt visst på det antika inflytandet.
Detta skulle då naturligtvis vara att söka före 1735. Ty redan
dä finna vi hans här diskuterade uppfattning. Egendomligt är
emellertid, att den ej ändrar sig, utan är sig principiellt lik,
under tidsrymden 1735 — 1766, ja, hela livet. Egendomligt
såtillvida som nu en reflekterad, rationell och — efter den tidens
mått — vetenskaplig naturuppfattning gör sig gällande. Detta
skedde ju så uppenbart, att redan på 1740-talet dennas klart
materialistiska konsekvenser ohöljt torgföras. Men just i detta
ställningstagande till tidens idéer och ideal visar sig en för vårt
ämne betydelsefull sida hos Linné. Linné är nämligen ej
såsom vetenskaplig tänkare av betydelse. Hans uppgift och kall
var forskarens, som med den vetenskapliga instinktens slagruta
i all hast, under brinnande praktiskt arbete skapar möjligheterna
för vidare studium. Fasthåller man denna distinktion mellan
den forskande, geniale upptäckaren och den logikens metod
konsekvent brukande tänkaren, så förstår man lättare, att Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
