Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
ELIS MALMESTRÖM
andra synpunkter än de, som bestås djuren eller, för att tala
äkta linnéanskt »de andra djuren». Han skriver alltså
»Människakänn dig själv». Så hänvisar han till noten, som börjar
med ett utdrag ur företalet till Museum Adolpho-Fridericianum,
1746: »Att känna sig själv1 är första steget till vishet; det var
så sagt av Solon och stod en gång med gyllne bokstäver skrivet
på Dianas tempel». Sedan följer en skildring av människan
Physiologice, Diætetice, Pathologice, Naturaliter, Politice,
Moraliter, Theologice med i stort sett samma innehåll i de båda
upplagorna. Vi stanna här blott för de båda senare avdelningarna
men anmärka om de förra, att de allesammans äro skrivna med
hjälp av Plinius2 och Seneca.3 I femte originalupplagan har
Linné under varje rubrik tillagt en uppmaning; de under
Physiologice, Diætetice och Pathologice i detta sammanhang utan
intresse. De två sistnämnda ha hämtats ur dietkollegiet. De
följande uppmaningarna meddelas här efter sina rubriker:
Naturaliter Innocue vivito, Numen adest (Lev oförvitligt, Gud är
nära), Politice Esto antiqua virtute & fide! (hav gammaldags
heder och tro), Moraliter Benefac & lætare (gör väl och var
glad) och Theologice Memento Creatoris Tui! (tänk på din
Skapare). De tre första återfinnas ordagrant i Linnés anteckningar
över Nemesis divina4, den fjärde ej ordagrant men sakligt sett
som en uppmaning att tro på Gud.5 Detta är också det nya,
att Linné här i Systema nat. ej kunnat undgå Nemesis tankarna,
utan behandlat människan även från deras synpunkt.
Emellertid kan detta ej förvåna, ej heller att femte upplagan visar
detta tydligare än fjärde. Betecknande för femte upplagans
närmare anslutning till Nemesis-spekulationen är utom
ovanstående uppmaningar, typiska Nemesis-ord och nya i denna
1 Detta tänkespråk var Linné mycket kärt; det upprepades ofta av honom,
särskilt just i inlednings- och avslutningsord.
2 Plinius citeras fyra gånger.
8 Det angives, att fem citat äro hämtade från Seneca. Det torde i själva
verket vara fler. Jfr stycket Naturaliter. Det första citatet är från L. Annæi
Senecas Philosophi Opera Omnia I, pag. 157; det tredje se Quæst. nat. II:lix
(två olika ställen) och det fjärde se a. a. V: xvm (tre olika ställen). Övriga
citat ha ej kunnat återfinnas. Det betyder också i detta sammanhang mindre,
såsom av den fortsatta utredningen kommer att framgå.
* Se Nemesis div., manuskriptet blad 2, 26 m. fl., Fries’ upplaga s. 2, 3
19 m. fl.; m. bl. 58, Fries s. 9; m. bl. 26, 59, Fries’ s. 11 och 19.
5 Se a. a., manuskriptet blad 2, 42, 58 ni. fl.; Fries’ upplaga s. 3,9, 12,
13 m. fl. Jfr också Linnés ak. avh. Senium Salomoneum, Ups. 1759.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
