- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufemte årgången, 1925 /
140

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - I. Uppgiften - II. Källor och litteratur - 1. Till framställningen i dess helhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T 40

MARIA CRONQUIST

serna nära. I de ojämförligt flesta fallen har jag fått nöja mig
med att rådfråga en allmän framställning. Ett konstaterande
av orsak och verkan har alltså egentligen icke kunnat ske
annat än i form av en diskussion om vilka åtgärder, strömningar
och förhållanden i stort, som ha kunnat verka befordrande eller
hämmande på teologfrekvensen. Enligt min mening kan man
emellertid pä detta sätt komma till ett tämligen säkert resultat
med avseende på vad jag skulle vilja kalla rekryteringsbasis för
de teologiska fakulteterna. Att jag härmed menar omfånget av
de folklager, varur de teologiska fakulteterna ha möjligheter till
rekrytering, behöver knappast nämnas. Men rekryteringsbasens
storlek beror just på den allmänna opinion, som är rådande
om teologien, kyrkan och prästämbetet, och i all synnerhet det
sistnämnda, eftersom teologiska studier i de ojämförligt flesta
fallen mynna ut i prästämbetet. Ty opinionen verkar särdeles
starkt på den ungdom, som står i begrepp att välja
levnadsbana. Är opinionen starkt emot teologi, kyrka och
prästämbete, är det troligt, att denna ungdom icke alls reflekterar på
teologiska studier, och vice versa. För tolkningen av de
teologiska studiernas fluktuationer är det därför av vikt att
konstatera denna opinion, varför jag återkommer till den tid efter
annan. Emellertid är omfånget av denna rekryteringsbasis långt
ifrån ensamt avgörande på rekryteringen. Denna beror i sista
hand på intensiteten i det religiösa intresset inom förefintlig basis.

II. Källor och litteratur,
i. Till framställningen i dess helhet.

a. Källor.

Croneborg, O., »Universitetsstatuter m. m.» Del 1—2 Uppsala 1916.
Förslag till stadga för teologiska examina. Stockholm 1898.
Handlingar rörande prestmötet i Linköping 1843.
Handlingar rörande prestmötet i Carlstad 1847.

Kongl. Statuter för Universiteten i Upsala och Lund, samlade och utgifna af

Johan von Bahr. Upsala 1897.
Kyrkolagen af 1686, 1845 års ediiion. Upsala 1845.

Matrikel öfver ordinarie tjenstemän vid församlingarna och läroverken i Sverige.
Christianstad 1810.

Ohlsson, H. Th., Statist, matrikel öfver Sv. Kyrkans Prästerskap 1914, 22, 25.
Prästerliga examina och befordringslagar jämte därmed sammanhängande
bestämmelser, utg. av W. Beskow. Stockholm 1896.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1925/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free