Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 2. 1840—60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40 MARIA CRONQUIST
nelius likaså. Lars Landgren anser, enligt Luthers tidigare
uppfattning, prästen vara insatt av församlingen, som på honom
överflyttat sitt allmänna prästadöme. Hans uppskattning av
väckelsens betydelse1 är än större än de föregåendes, troligen
förorsakad av de iakttagna etiska verkningarna på hans råa
hälsingebönder.
Här är nämligen problemets centrum: frågan om det
allmänna prästadömet. Det är på denna punkt diskussionen hakar
upp sig, och det är den, som grupperar de olika opinionerna.
Helt naturligt, ty ställningen till den klargjorde hur man stod
till frågan om lekmannen som religiöst fullmyndig individ.
Ig-nell2 är liksom Torén (se sid. 161!) sympatiskt stämd mot en
hjälporganisation av lekmän vid prästens sida, i vissa fall t. o. m.
som en ersättning för honom, och fast Ignell säkerligen var
skarpare i sin kritik och gick på mera klart liberala linjer än
man i allmänhet gjorde, är grundsynen på frågan symtomatisk.
»Kan den kyrkliga institutionen, sådan den inom Sverige och
särdeles inom hufvudstaden för närvarande är, motsvara de
kristligt sedliga ändamål som med den åsyftas r» frågar han
sig, men besvarar frågan med nej. Den kyrkliga institutionen
kan icke påräkna lekmannaintresset, därför att den står på
samma ståndpunkt som medeltidskyrkan i fråga om
förmynderskap över själarna. Reformationen hade häri ingen ändring
föranlett.3
»Vår nuvarande kyrkliga institution» säger I. »är fullt
nöjaktig för ännu icke vakna individer, men så fort andra
förhållanden inträda — och detta är särskilt fallet med städerna, blir
verkningen endera otro och indifferentism eller också läseri.»
Prästerna sökas, men uppsöka nämligen ej sina församlingsbor
— annat än i rent legala ärenden — och kunna ej heller göra
1 »Den svenska kyrkans närvarande ställning, dess farhågor och
förhoppningar.» Tlieol, Tidskrift 1868, sid. 82 ff.
2 »Om det kyrkliga tillståndet särdeles inom hufvudstaden» var
närmast föranledd av en motion i prästeståndet vid 1851 års riksdag av
prosten J. E. Forsell om en undersökning just av det religiösa tillståndet i
huvudstaden.
8 Ignells speciella lösning på problemet var kyrkans skiljande från staten,
vari han icke torde ha haft många meningsfränder ens bland det
inomkyrkliga väckelsefolket. »Man vänder sig med likgiltighet och förakt bort från
läro- och religionsövningar, som skola behöfva lagens stadgar till sitt värn.»
O. a. a., sid. 16 och 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
