Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 2. 1840—60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGFREKVENSEN I SVERIGE EFTER I 830 I 5 I
det, ty r) äro församlingarna för stora, 2) upptas prästens tid
av kommunalgöromål, gästfrihet, expedition och, för de lägre
prästerna, av de biförtjänster av t. ex. skolarbete de måste
skaffa sig för att hjälpa upp sin knappa lön. Prästernas
ställning bidrar till förfallet, ty man far aldrig möta prästen på
religionens mark, blott på ekonomiens och de borgerliga
ämbets-åliggandenas. Prästens avlöningssätt med tionde och sportler
gör honom världsligt sinnad och sätter honom i övervägande
ekonomisk friktion med församlingen. Befordringssättet, där
icke »personliga egenskaper, nitälskan för Guds rike och
förtroende» äro utslagsgivande utan tjänsteår och andra meriter,
locka ovidkommande in på banan. Nästan lika illa är det, att
prästerna, på grund av tjänsteårens betydelse vid tillsättning,
flytta och flytta ända till sitt 7o:de år. Också detta bidrar till
att göra dem sämre skickade som själasörjare.
Ändring till det bättre kan emellertid i en hel del fall göras
utan att rubba de bestående förhållandena i stort, och I.
föreslår här 1) löjiereglering (det är viktigt, ty det nuvarande
tillståndet hindrar andra reformer), 2) delning av församlingarna,
så att varje präst får ett distrikt på eget ansvar. Prästernas
antal i Stockholm behöver ej bli större för det, ty vid sidan av
prästerna skulle stå 3) ett kyrkråd av lekmän, där varje medlem
vore församlingens förtroendeman över ett litet under prästen
stående distrikt. 4) Expeditionsgöromålen kunde överflyttas på
en ansvarig kyrkoskrivare, som hade rätt att föra kyrkoböckerna
och som också skulle ersätta klockaren.
Liknande botemedel mot prästbristen föreslås gång efter
annan även av andra: lönereglering och förbättrade
befordringslagar. Så Torén och Cornelius.1 Efter heta debatter i
prästeståndet på riksdagen 1845, då komministrarna2 fått egna ombud,
hade det lägre prästerskapets ekonomiska nödläge på allvar
be-hjärtats, och riksdagen 18493 begynte skolans ekonomiska
frigörelse från kyrkan, i det att lektorerna vid gymnasium ej
längre skulle avlönas med prebende, samtidigt med att den
dubbla tjänsteårsberäkningen för lärare successivt skulle
bortfalla. Från 1842 hade de fått räkna 1 tjänsteår som 1
1 Torén, Theol. Tidskrift 1861, sid. 36 ff. Cornelius, Om prestbristen
och dess afhjelpande.
2 Rodhe, a. a., sid. 115 f.
3 Rodhe, a. a., sid. 229 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
