Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar till george scotts verksamhet i sverige 2 i i
företag må ega lycklig framgång till dess allt det onda som
förhindrar hans rikes utspridande är skaffadt ur vägen — och detta
land blifva uppfyllt med en ren och lefvande gudsfruktan.
3. Nykterhetstal.
(1832 .)■
Då det mig tillåtes att inför denna höga närvaro yttra några
ord — får jag allraförst förklara min glädje öfver den nåd som
vederfarits nykterhetsväsendet, i det en Konglig person täckes
bi-vista en dess sammankomst — ett värdigt efterdöme, som vi önska
måtte med verksamhet gå ut ifrån Svea land, och blifva efterföljdt
hos många andra nationer. I detta land borde nykterhetens vänner
hoppas framgång då landets Fader utgifvit en så öm uppmaning
som vi hafva läst, — och då landets störste broder och vän gifver
sitt offentliga bifall till våra bemödanden, hvaraf landets ädlaste
tvifvelsutan skola finna sig uppmuntrade att befrämja nämnda
bemödanden och känna sig hedrade af deltagandet uti en så god och
nyttig sak. — I djupaste ödmjukhet anhåller jag att
Sammankomsten täcktes öfverse med de fel i språk eller framställningssätt, som
härleda sig ifrån min ännu ofullkomliga bekantskap med landets
tungomål och stil.
Nykterhets-Sällskaperna påstå att spirituösa drycker under
ingen omständighet som helst böra, såsom en vanlig förtäring,
begagnas. De kunna icke föreställa sig att någon upplyst menniska
skall vara så förmäten att hon säger: — emedan den Heliga Skrift
tillåter vinets bruk hvilket också är rusgifvande — är det ock lofligt
att sätta i dess ställe hvilken annan rusgifvande dryck man behagar.
Om man antager att en dryck upptäckes och tillverkas i morgon,
som är ioo gånger mer rusgifvande än det starkaste Bränvin —
vill då en enda klok menniska genast ställa den på sitt bord och
bjuda den åt sina gäster och barn? Den omständighet att alkohol
finnes uti vissa viner, utgör ingen ursäkt för bruket af bränvinet,
som är idel alkohol blandad med vatten, — ty det är bevisligt att
den alkohol som finnes i viner, är till en del neutraliserad genom
1 Infört i Stockholms Nykterhets-Härold och V4 1833, sålunda
rubricerat: »Måttliga Supare, orsaken till Dryckenskap; ett Tal, hållet i H. K. H.
Kronprinsens höga närvaro vid Stockholms Nykterhetsförenings Extraordinaira
Sammankomst den 15 December 1832, af Pastorn vid Engelska Församlingen
G. Scott». I Dl, p. 186, förekommer följande anteckning för samma dag: »In
the evening had the earthly honour of delivering aplain faithful address against
any use of ardent Spirits — before H. R. H. the Crown Prince».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
