Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
meddelanden och aktstycken
11. Denna nya födelse och allt annat, som till lif och
gudaktighet hörer, werkställes af den Heliga Anda. Läran om den
Heliga Andas werkning på menniskosjälen förkastas af ganska
många i wåra dagar, såsom orimlig och swärmerisk. Men säkert
är det icke mera swärmeriskt, att tänka, att den Heliga Anda
förnyar, helgar och hugswalar en menniskas själ, än att tänka, att
samma Ande skapat denna själ och förenat den med kroppen. Wi
hänwise för öfrigt till Bibeln, wårt enda rättesnöre: Den talar i
detta wigtiga ämne icke något twetydigt språk: »I ären aftwagne,
I ären helgade, I ären rättfärdigade genom Herrans Jesu namn
och genom wår Guds anda.» i Cor. 6: ii. »Guds. kärlek är
utgjuten i wårt hjerta, genom den Heliga Anda, som oss gifwen
är», Rom. 5: 5. Men ingenstädes i Bibeln säges, ätt dessa
werk-ningar äro wåldsamma eller oemotståndliga, utan twertom förmanas
wi att icke emotstå, eller »utsläcka» eller ens »bedröfwa» den
Heliga Anda, och wi warnas alfwarligen att icke förgäfwes låta
denna Andan bestraffa oss.
12. Själen är odödlig. Den föreställningen, att Själen i
dödens stund förlorar allt medwetande för någon tid eller för ewigt,
är blott ett förwillat förstånds inbillning eller ett ogudaktigt hjertas
önskan och hopp. Då sjukdom och död hafwa bragt wår jordiska
hydda till grafwens lugn, och då förwandlingens werkan blandat
dess beståndsdelar med stoftet, eller förskingrat dem i luften eller
wattnet, skall själen fortwara, och bibehålla medwetande och
förmåga att tänka och urskilja, och antingen upphöjas till en
outsäglig lycksalighet, eller nedsjunka till obegripligt elände. Lif och
odödlighet äro nu ådagalagde, helwete och förstörelse äro ej längre
fördolde, hwar och en Guds tjenare kan nu säga med Paulus:
»Jag åstundar skiljas hädan och wara när Christo: hwilket ock
mycket bättre wore», Phil. 1: 23, medan för de ogudaktige
intet annat förestår, än »en förskräckelig domsens förbidelse och
eldsens nit, som motståndarena förtära skall». Eb. 10: 27. Den
helige Lazari frälsta själ, ehuru skiljd från kroppen, är ju i
Abrahams sköt, medan den ogudaktige rike mannens deremot pinas i
helwetes lågor. Luk 16.
13. Kanske är ingen bland Guds ords uppenbarelser
wigti-gare och mer hugswalande, än läran om de dödas uppståndelse;
kroppen upplöses wisserligen genom döden, och dess delar
måhända förskingras widt omkring; men ingen del är tillintetgjord,
ingen del förlorad ur Guds Rike. Då man betraktar den totala
upplösning, som kroppen undergår genom döden, och huru dess
beståndsdelar förstöras, än blandade med jorden, än bortförda af
wädret, än kringwräkta af hafwets böljor, så torde man wäl fråga:
hwad för en makt förmår återsamla och återupplifwa dessa strödda
delar. Men i kraft af Guds ord fråge wi tillbaka: hwad war det för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
