- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufemte årgången, 1925 /
237

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handlingar till george scotts verksamhet i sverige 2 i i

det af sitt beslut, att bringa andra till samma öfwertygelse. Måtte
hwar och en noga begrunda den sanning, att måttlighet i
bränn-winets förtärande är just det brott, som straffas med fylleriet; det
ena gifwer anledning till det andra, och det är rysligt att tänka,
huru de hyfsade, de ansedde, dageligen och stundeligen begå det
brott, som straffas på de fattige och eländige. Ack, måtte de med
behörigt alfwar taga detta i öfwerwägande! Någre säga:
»bränn-win har aldrig gjort mig skada, hwarföre skulle jag då bortlägga
det?» Om detta icke har skadat eder kropp, hwilket torde kunna
sättas i fråga, har det då icke skadat eder derigenom, att det
wer-kat stor och bedröflig skada bland edra anhöriga och bekanta,
bland medborgare i edert kära fädernesland? Har icke brännwin
skadat eder derigenom, att, till följd af dess werkan, edra
gäldenärer hafwa blifwit urståndsatta att betala sina skulder? Obegripligt
är, huru upplyste män kunna förmå sig att skydda, ja, att förswara
en fiende, som wållat dem sjelwe så mycken skada.

För det andra finna wi, att det är i synnerhet de upplyste
och bildade, som werka kraftigast i denna saks befrämjande. Det
är sannt, att »dem fattigom är Evangelium predikadt», och att
»icke många köttslige wise, icke många mäktige, icke många
ädlingar», söka del uti »de ting, som deras ewiga frid tillhöra»; men
som upplysning och efterdöme utgöra de enda medel, hwilka
kunna begagnas till nykterhets befrämjande, kunna wi icke förwänta
någon widsträckt och kraftig werkan, så länge som den bättre
klassen wisar liknöjdhet i denna sak. Personer af denna klass må
tala så mycket dem lyster, om brännwinets skadliga härjningar,
men aldrig komma de att uträtta något bland andra, förr än de
föregå de mindre lottade med ett godt exempel. Den lägre
klassen ser uppåt efter exempel och upplysning, och man wet huru
färdige personer af denna klass äro att efterapa de rikes owanor.
O, att Sweriges upplyste, bildade och förnäme män wille taga denna
sak i öfwerwägande, och, för att rädda sina mindre upplyste
landsmän, genom ord och gerning ådagalägga, att brännwin är ett
öfwerflöd, som gerna kan umbäras, ja, en fiende, som bör
bannlysas.

För det tredje har jag märkt med huru stor glädje man i
England och Amerika iakttager bibliska grundsatser, och förenar
en sann christelig anda med alla nykterhets-handlingar, och wid
ett annat tillfälle torde jag kunna wisa huru Nykterhets-föreningar
i sina principer och werkningsplaner öfwerensstämma med
Evangelium; men tillåten mig nu säga, att medan Patrioten
uppwäc-kes till nit och ansträngning i denna sak, af kärlek till sitt
fädernesland; medan Filantropen känner sig rörd wid betraktandet af
sina medmenniskors bedröfliga omständigheter, och försöker alla
medel till deras räddning; — äga Christne högre bewekelse-grun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1925/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free