Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar till george scotts verksamhet i sverige 3 i I
framdragit den i dagsljuset, och det är i stöd af Guds Ords
förklaringar, som denna princip inskärpes. Om derföre någon
frågar med förakt: »hwad äro de, dessa förmätna menniskor, som
wilja wåga ålägga oss ett sådant försakande?» hänwise wi dem till
Guds Ord, såsom wår fullmakt. Christne måste medgifwa, att då
Nykterhetsföreningarne påyrka sjelfförsakelse, påyrka de en pröfwad
och nyttig grundsats; ty hwad annat lifwade wår dyre Frälsare,
»hwilken, ändock han war rik, wardt han likwäl fattig för eder
skuld, på det I, genom hans fattigdom, skullen rike warda;» hwad
annat uppmuntrade hedningarnes store Apostel att underkasta sig
allehanda förföljelser och swårigheter, i det han förkunnade ett
salighetens budskap? Denne Apostel, till följd af Kristi exempel
och sitt eget uppförande, kunde med rätta förmana oss sålunda:
»hwar och en ware så till sinnes, som ock Christus Jesus war; ser
icke hwar på sitt eget bästa, utan hwar och en på en annans
bästa».
Om alltså Christne, trots dessa exempel och råd, wägra
antagandet af nämde grundsats, strida de ej allenast mot
Nykterhetsföreningarne, utan jemwäl mot Evangelii anda. Återigen: hwarje
evangelisk grundsats är ämnad att lända till enskilt och allmänt
wälstånd, och den af Nykterhetsföreningarna antagna grundsatsen,
att man bör förneka sig för andras bästa äger en förädlande werkan,
upphöjer själen öfwer kroppen, och befriar menniskan från wäldet
af de djuriska och köttsliga begärelser, som förnedra och försämra
en med förstånds- och urskillning-skraft begåfwad warelse; och
således syndar hwar och en, som wägrar att underkasta sig denna
princip, emot sin egen anda; men icke nog dermed, i stället för
att utwisa för andra ett helsosamt och godt efterdöme, är hans
sjelfförnöjelse, såsom en smittosam sjukdom, andra till skada. —
Wi kunna bekräfta denna grundsats ifrån en annan synpunkt.
Ut-forsken landets häfder, och sen der huru ädelmodige Patrioter
försakade sig sjelfwa, och underkastades mångahanda swårigheter för
att befria sina landsmän från fiendens wåld; wi läsa med beundran
om en Gustaf Wasas uppoffringar, i det han sökte bortdrifwa en
Christiern Tyrann ifrån Riket. — Men en ännu förskräckligare
tyrann är brännwinet, som herrskar i Swea land; — och under det
att dess bortdrifwande beror endast derpå, att Sweriges inwånare
förena sig uti att göra en ganska obetydlig uppoffring, är det wäl
möjligt, att någon förståndig, patriotiskt sinnad man längre will
skona en tyrann, som sparar ingen, utan utsuger all märg och kraft
och förhindrar all framgång? Nej! Nutidens häfdatecknare skola
med sanning beskrifwa, huru Swenska män blefwo wäckta ur sin
långwariga sömn, fattade mannamod och wunno seger öfwer en
owana, som förer landet på branten af sin undergång.
2:0 Evangelium ålägger oss kärlek till wår nästa;
16 — 25425. Kyrkohist. Årsskrift 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
