Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
meddelanden ocii aktstycken
och ett dylikt åläggande utgår ifrån Nykterhets-föreningarne. Hela
Guds Salighets-ordning andas en god wilja hos menniskorna; den
är roten till allt godt uti menniskan, och den kraftigaste driffjäder
till alla wälgörande företag. Men att tillwägabringa godt bland
andra, är föremålet för Nykterhets-föreningarnes bemödanden, och
kärlek till nästan är en wigtig del af den grund hwarpå de i sin
werksamhet stödja sig. Den kristliga kärlekens stora lag är, säger
Aposteln, »att man älskar sin nästa såsom sig sjelf», och för att
tydligare ådagalägga sin mening, tillägger han: »kärleken gör sin
nästa intet ondt» ; och nu frågas: hwilken som bäst uppfyller denna lag;
den, som för sin nästas skuld afsäger sig en för sig sjelf behaglig
njutning, eller den som fortfar att förtära en dryck, som är för honom
onödig, ehuruwäl många, uppmuntrade af hans exempel, förledas till
sin fullkomliga förstörelse? Wisserligen den förre, och häruti finna
wi också huru Nykterhets-föreningarne öfwerensstämma med
Evangelii anda; ja, med den sanna wälgörenheten. Wi äro alltför
benägna att säga såsom Cain: »skall jag taga wara på min broder»;
men detta befriar oss icke från answar, ty om wi medgifwa, att
det icke tillhörde Cain att taga wara på sin broder, war han
wisserligen icke derigenom ursäktad, då han mördade honom;
och om wi än skulle påstå, att det icke åligger oss nitälska för
dessa föreningars befrämjande, äro wi likwäl ingalunda berättigade
att medelst wåra wanor stadfästa och utbreda ett förderfligt ondt.
— Historien och erfarenheten förena sig uti det wittnesbörd, att
der bruket af spirituösa drycker är mest allmänt, der är också
folket mest eländigt och brottsligt; och ingen kan neka, att det
icke öfwerensstämmer med den himmelska kärleken att upprätthålla
wanor, hwilkas ofelbara följder äro att utsprida last och uselhet
bland wåra medmenniskor.
3:0 Evangelium ålägger oss waksamhet emot synd.
Nykterhets-föreningarna göra det också. Guds ord lärer oss, att ej
allenast afhålla oss ifrån uppenbara laster, utan ock att »fly allt
det som ondt synes»; och Nykterhets-föreningarne öfwerwäga med
klokhet erfarenhetens wigtiga rön, och fordra en total afsägelse af
all beröring med spirituösa drycker, såsom den enda fullkomliga
säkerhet mot deras missbruk; ty nämde drycker äga sådana lifliga
egenskaper, att man af dem blir dragen i en neslig träldom, (och
kanhända ej förmår göra sig lös derifrån) förrän man warseblifwer
faran. Huru ofta höra wi icke Christna yttra sig sålunda: »sådana
som icke kunna inskränka sitt supande inom måttlighetens gräns,
böra aldrig smaka brännwin»; men är icke det just ett erkännande
af spirituösa dryckers farliga egenskaper; hwarföre eljest en sådan
warning? och emedan dylika drycker äga samma frestande makt
öfwer alla, är det icke klarligen orätt af hwar och en att
blottställa sig derför? Men det synes, som om Christna föreställde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
