Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlingar till george scotts verksamhet i sverige 3 i I
att de äga rättighet att på detta sätt göra ondt, nemligen, att
inlåta sig uti ett wänskapligt förhållande med denna listiga frestare.
Evangelium försäkrar oss, att wår trygghet emot syndens förderfliga
följder, ingalunda består uti att anfalla frestaren, utan deruti att wi
wid alla tillfällen undwika att blottställa oss för dess makt.
Likaledes göra Nykterhets-föreningarne; de söka öfwertyga oss derom,
att det är högst farligt att leka med elden, genom att taga en
frestare, som öfwerwunnit oräkneliga förståndiga män, inom wåra
hus; minst af allt, att låta honom angripa wåra personer. Dessa
föreningar framställa i ljuset denna wigtiga warning: »den som låter
sig tycka han står, han se till att han icke faller»; och med
grämelse och bittra tårar framställa de mångfalldiga exempel till denna
warnings bekräftelse, hwilka besanna Salomons ord: »den sig uppå
sitt hjerta förlåter, han är en dåre».
4:0 Christelig frihet är en hufwudsaklig Evangelisk
grundsatts. En grundsatts, som Nykterhets-föreningarna iakttaga
och ställa i werksamhet. Det är genom allmänna wanor, som
omåttlighet har inträngt sig och segrat öfwer så många. Den
förskansar sig inom dessa wanor, och trottsar allt hitintills alla
åtgärder att utdrifwa dem. Superiet har blifwit så förenadt med
gästfrihet och sällskapslifwet, att samhället småningom blifwit fängsladt
wid wanan; och derigenom att hon ikläder sig wänskapens drägt,
har omåttlighet, såsom Satan »förwandlat sig till en ljusens Engel»
och sålunda bedragit oss; men Nykterhets-föreningarne hafwa blottat
detta afgrunds-foster, och framställt det i sina werkliga egenskaper,
och warna oss att undfly den, såsom en bedragerska och
för-störerska. Jag wet, att det ännu gifwas många, som afhållas från
dessa föreningar till följd af sina idéer rörande gästfrihet; men, —
ibland alla swårigheter emot sakens riktighet, som wi finna
framställda af wåra plägseder och wänner, — är det så wi alldeles
bortglömma huru saken förhåller sig i anseende till wår Gud?
Måste Gud beröfwas sin thron uti sin egen werld, hellre än att
wåra owanor skola lida någon förändring? Det är just förakt för
den af Herren oss gifna regel: »ehwah I nu äten eller dricken,
eller ehwad I gören, så gören allt Gudi till ära», som har banat
wägen för fylleriets fasansfulla härjningar. Dessutom äro nämde
swårigheter snarare inbillade än werkliga. Om en Christen afsäger
sig för sig sjelf och sina barn bruket af brännwin, emedan det är
skadligt, skall ingen bildad, ingen rättänkande gäst fråga efter denna
dryck. En dylik fråga skulle wisa ett sådant förakt för en gästfri
wärds öfwertygelse och känslor, att framställandet deraf skulle röja
en beklaglig brist på höflighet och grannlagenhet. Jag wet, att
fruktan för något förnärmande af gästfrihetens lagar förhindrar
mången ifrån att genast bannlysa brännwin från sitt hus; men jag
wet också, att der detta bannlysande skett, har wärden funnit sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
