- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufemte årgången, 1925 /
266

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6o

meddelanden ocii aktstycken

framgång; I bortglömden werldsliga urskillningar, i den tanken, att
alla äro ett i Christo Jesu; —■ misstagom oss icke, wi säga icke,
att Christendomen blandar ihop alla classer, och tillåter ingen
ur-skillning; men wi äro hågade att fråga de rika och högt uppsatte,
hwilka förakta en Christi lärjunge, derföre att han är fattig, och
är klädd uti en Lazari drägt, om de werkligen föreställa sig, att
der finnes åtskillnad mellan de rikas och de fattigas himmel. Ack!
sådana högfärdiga warelser, borde hellre frukta wid åtankan deraf,
att kanhända de skola sluteligen upplyfta sina ögon ifrån helwetets
pinorum och få se den fattige, föraktade Lazarus långt ifrån uti
Abrahams sköte. Men, I som werkeligen anammat hafwen Herran
Jesum Christum; I älskaden Guds folk derföre, att de woro Guds
folk, och kände ingen åtskillnad uti eder tillgifwenhet,
undantagande denna, att de fattiga och nödtorftiga bland Christi hjord
berett eder ett tillfälle, hwilket I gerna fattat för att bewisa eder
kärleks upprigtighet af dess werkan.

Detta ämne lärer oss, att wi borde iakttaga stadga och
likformighet i wår Christeliga wandel. Det är icke nog af att wi en
gång anamma Herran Jesum Christum, utan wi måste framhärda
med att tro på honom och efterlefwa hans befallningar. Wi läsa
om den säden som föll på stenören, der det hade icke mycken
jord, och gick snart upp; ty det hade icke djup jord; men när
solen gick upp, förwissnade det, och efter det hade inga rötter
torkades det bort (Matth. 13: 5, 6.) Så går det ock med många,
hwilka höra Evangelium förkunnas; de höra ordet och taga det
straxt gladeligen, men hafwa inga rötter i sig sjelf, utan står till en
tid, och när bedröfwelsen och förföljelsen påkomma för ordets skull,
straxt förargas de (Matth. 13: 20, 21.). Många bekänna sig till
Christendomen och wisa sig wara Jesu wänner uti medgångens tid,
och när det är på modet att åtaga Christi namn; men när de äro
försmädade för deras Gudsfruktan, kallade sectarister, läsare och
dylika, då kasta de bort mantelen och framwisa sig wara werldens
barn, såsom andra. Många wilja wara godkända såsom gudfruktiga
ibland de gudfruktiga, men då de komma ibland de lättsinnige
och liknöjde förwandla de genast sin gudsfruktan till lättsinnighet
och liknöjdhet. Låtom oss, mina älskade åhörare! taga oss till
wara för ett sådant uppförande, ihågkommande, att en Christen
borde igenkännas hwar som helst och bland hwilket sällskap som
helst, han befinner sig; ty, säger wår Herre: »hwar och en som
mig bekänner för menniskor, honom will jag ock bekänna för min
Fader, som är i himmelen; men den som mig wedersakar för
menniskor, honom skall jag ock wedersaka för min Fader som är i
himmelen» (Matth, xo: 32, 33.).

Detta ämne bestraffar andelig lättja och uppmanar till ett werk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1925/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free