- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufemte årgången, 1925 /
300

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6o

meddelanden ocii aktstycken

hwad det offentliga framdragandet af ämnet widkommer —
sammankomsters hållande, skrifters tryckande och spridande — skall
sådant swårligen kunna werkställas, derest icke föreningar ega rum.

»Men,» säga några, »wi finna det betänkligt, att inlåta oss uti
ett förbund med allahanda menniskor: det är, som wi tro, att draga
»i främmande ok med de otrogna.» Med all aktning för en redlig
och, framför allt, andelig betänklighet, kunna wi icke på något sätt
finna, att samwerkan med sådana, hwilka uti det bestämda målet
för werksamheten tänka lika med oss, så länge som denna
samwerkan icke innefattar ett gillande af hwars och ens meningar i
andra ämnen, är på något sätt stridande emot andan af Christi
Evangelium. Antagom, att en mäktig fiende anföll riket, och spridde
med hast sina landet förödande härar öfwerallt, så att man, gå i
hwad hus som helst, råkade en fiende; antagom, att ett förbund
till landets befrielse föreslogs: skulle då de fromma wägra att draga
ut emot rikets förstörare på den grund, att de fruktade i anseende
till fleres eller de flestes tänkesätt om andra ämnen? Wisserligen
icke. Eller om de undandrogo sig, nekade sina stridande landsmän
förmånerna af deras böner, råd och medwerkan, i följd hwaraf
försöket misslyckades — huru kunde de då urskulda sig, eller med
lugnt samwete betrakta sin underlåtenhet? När willkoren för
förbundet icke innefatta något gillande af willfarelse, icke fordra något
åsidosättande af wåra egna meningar, så kunna wi ej upptäcka något
grundadt skäl, hwarföre man icke bör medwerka till ett godt
ändamål tillsammans med alla, hwilka bemöda sig om ändamålets
win-nande; ty i annat fall skulle, om man handlar conseqvent, allt för
många swårigheter uppkomma i det dageliga lifwets wanligaste
förhållanden, och lagstiftningen och bolags-interessen till industriens
befrämjande, med annat dylikt, skulle allt för mycket förhindras
deraf. Uti det heligaste af alla förbund, det nemligen som
beseglas wid Nattwardsbordet, är man alldeles icke förwissad derom,
att alla der hysa samma tänkesätt eller föra samma wandel; dock
twekar man icke att förena sig med de andra, okända
nattwards-gäster uti denna heliga förrättning. Och månne icke Pauli redan
anförda ord innehålla ett rättesnöre i afseende på wårt ämne, eller
något dylikt; ty han säger: »Derföre ändock jag är fri för hwar
man, hafwer jag likwäl gjort mig till hwars mans tjenare: på det
jag må winna dess flera. Dem som utan lag äro, är jag worden
lika som jag utan lag wore; ändock jag är icke utan Guds lag,
utan är i Christi lag; på det jag dem winna må, som utan lag äro.»
(i Cor. 9: 19, 21.) Om jag har rätt uppfattat betydelsen af dessa
ord, så lära de, att Paulus ansåg det rådligt att frånträda den
bestämda, af honom mest omtyckta banan, så ofta han hade hopp
om, att genom utomordentliga, mindre wanliga åtgärder befordra
Evangelii heliga syftemål, och deruti wisar han, att han såg icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1925/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free