Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Ernst Newman, Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet av teol. kand. Anita Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nathorst, nordskånska väckelserörelsen. 1 33 i
detta motiverar knappast den vidlyftiga översikten för övrigt. I
detta sammanhang förtjänar påpekas, att förf. nog kan anses ha
undervärderat det metodistiska inslaget i den svenska folkväckelsens
religiösa karaktär. Denna levande fromhetsrörelse torde kanske höra
till de faktorer, som starkast påverkat den svenska folkväckelsen i
etiskt avseende. Slutordet i denna fråga är väl knappast sagt,
förrän en vidlyftigare undersökning föreligger om George Scott och
hans förhållande till den svenska väckelsens folkhövdingar.
Överhuvud taget hör en undersökning av det engelskt-amerikanska
inflytandet på svenskt fromhetsliv under 1800-talet, särskilt via
upp-byggelselitteraturen, till det för närvarande starkt önskvärda.
Inledningens andra kapitel behandlar de kulturella förhållandena
i norra Skåne under 1800-talets förra hälft, m. a. o. förf. tecknar
natur, folklynne och näringsliv jämte sociala förhållanden och ger
därmed en synnerligen konkret bakgrund åt den religiösa rörelse
han vill skildra. Alltför ofta har föga hänsyn tagits till reella
faktorer, när det gällt att framställa kyrkans historia, och den religiösa
utvecklingen har därför ofta förefallit hänga i luften. Linderholms
stora avhandling om Sven Rosén har härutinnan blivit banbrytande
genom sin kulturella orientering. Förf:s konkreta miljöskildring,
framställd på ett synnerligen förtjänstfullt sätt, måste därför
betecknas som ett lyckligt grepp, vilket förtjänar efterföljd. Av
särskilt’ intresse är framställningen av ståndscirkulationen. Förf.
framhåller den djupa klyftan mellan »landsbygdens ståndspersoner å ena
sidan, allmogen å den andra», en klyfta, som av snart sagt intet
kunde överbryggas. Man torde nog inte behöva i P. G. Ahnfelts beska
skildring av den andryga skånska adeln finna ens det »något» av
nitscheanskt ressentiment, som förf. menar sig spåra. Utom adeln
har man emellertid även att räkna med en välsituerad storbondetyp,
dock så småningom allt mer sparsamt företedd, när
hemmansklyvningen gick fram över de stora gårdarna, så att på många håll
»hemman . . . förvandlades till backstugor och förut besutne åboer
till backstuguhjon». (Förfrs cit. ur Femårsber. fr. K. Bfhde i Krist,
län, 1839.) Så växer småningom en folkklass, vars utsikter till
bärgning bli alltmer problematiska. »Tillfälligt och ovisst
dagsverksarbete» blir till sist enda möjligheten till utkomst för den
tilltagande massan av torpare, backstugusittare och inhyseshjon. Förf.
kunde i detta sammanhang ha omnämnt John Landquists
värdesättning av dessa och dylika faktorer som motiv för Geijers avfall —
ett belägg på deras stora betydelse för tidens allmänna religiösa
uppfattning.
I den nu skisserade utvecklingen med skridning från självägande
storbönder till mindre hemmansägare och löntagare ser förf. ett
utslag av de allmänna tendenserna i tidens ekonomiska utveckling,
som karakteriserades av övergången från den gammaldags patriarka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
