- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
1

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 1. Katekesreformens begynnelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Katekesen av 1810.

Av

Doc. D. Dt Edv. Leufvén.
i. Katekesreformens begynnelse.

Situationen i katekesfrågan var under 1700-talets senare
del synnerligen förvirrad. Enhetlig lärobok saknades. Jämte
Svebilii katekes användes åtskilliga andra läroböcker, delvis av
helt annan typ såväl i fråga om innehållet som ock i
pedagogiskt avseende. De nya riktningar, som under detta tidsskede
framträdde, inneburo en stark opposition mot det rådande
teologiska och kyrkliga systemet. Striden mellan olika riktningar
sträckte sig även in på det kateketiska området i form av en
stark kritik av Svebilii katekes och yrkanden på en bättre
lärobok, under det att däremot de positiva reformförsöken blevo
trevande nog. Oppositionen och reformsträvandena togo sig
uttryck vid riksdagar och prästmöten ehuru utan synbart
resultat. Den verkliga utgångspunkten för det reformarbete, som
omsider resulterade i 1810 års katekes, var den stora jubelfesten
i Uppsala år 1793.

Denna jubelfest var icke endast ett celebrerande i solenna
former av det tvåhundraåriga minnet av Uppsala möte. Den
fattades därjämte som ett concilium i analogi med 1593 års
möte, således med vissa kyrkorättsliga kvalifikationer. Vid
mötet närvoro särskilda deputerade från varje stift, mötets
förhandlingar skedde i för beslutande församlingar övliga former,
mötets beslut underskrevos dels av de fem personer, som
konungen befullmäktigat att bevista prästerskapets sammanträden,
dels av samtliga närvarande biskopar, dels ock av de särskilda
deputerade för stiften. Denna, åtminstone delvis kyrkorättsliga
karaktär erhöll mötet också därigenom, att till detsamma
avgavs en Kungl, proposition angående tre punkter, i vilka »Kungl.
Maj:t velat hafva inhemtadt Rikets nu församlade Presterskaps

I—2626. Kyrkohlst. Årsskrift 1926.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free