- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
11

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 1. Katekesreformens begynnelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATEKESEN AV I 810

52. Huru bör man efterkomma Fjerde Budet? (8)

53. Hwad är at tilbörligen hedra dem, som böra hedras? »Det
är, af hjertat älska dem, bedja wäl för dem, bemöta dem wördsamt
och ödmjukt, samt lydigt tjäna dem, med ord och gerningar i
tola-mod. Ord. 23:2.»

54. Böra icke de som äga at befalla hedras med willig lydnad?
I barn, lyder edra Föräldrar uti alt; ty det är behagligt för Herran.
Col. 3: 20.

55. Må någon befalla eller lyda något emot Guds Bud? Man
måste mer lyda Gud än människor. Apg. 5: 29.

56. Befordrar man sin egen wälgång genom beskedlighet
emot Föräldrar och Öfwermän? Hedra din Fader och din Moder,
såsom Herren din Gud befallt dig; på det du må länge lefva och
dig må väl gä — 5 Mos. 5: 16. Eph. 6: 2, 3.

57. Huru fullbordas detta löfte när den fromme tidigt
hädan-skiljes? Gud tager honom ut ur en farlig werld, til ewiga lifwet
och saligheten. Vish. 4:7 —11.

58. »Hwad förbjudes i Fjerde budet? Olydnad, genwördighet
och obeskedlighet emot Föräldrar eller andra som äro över oss. 5
Mos. 21:18—21. Ord. 19:18, 19. 23:13, 14.»

Ifrågavarande förslag, som knappast hade någon betydelse
för det följande katekesarbetet, har dock ett visst intresse
genom sin kombination av frågor och bibelord. Ofta nog äro
nämligen frågorna så formulerade, att de kunna besvaras med
direkt bibelord. Bakgrunden för denna anordning har man att
söka i den olämpliga uppställningen av Svebilii förklaring. I denna
voro bibelspråken ej avtryckta utan endast utmärkta med en
hänvisning. Med tidens ringa bibelspridning förekommo nog ej
exemplar av den hel. Skrift i alla hem, varjämte dessa
hänvisningar blevo pedagogiskt otympliga. Resultatet blev säkerligen,
att bibelorden blevo periferiska i förhållande till
katekesformuleringarna. Såsom reaktion mot detta har omnämnda okända
författare låtit bibelordet bli det direkta svaret på katekesfrågan.

Något sakligt nytt synes nämnda förslag icke innehålla.

Kommitténs arbete var försvårat, för att icke säga
omöjliggjort genom oklarheten i själva förutsättningarna. Den
fundamentala frågan var den, huruvida Svebilii katekes inclusive
Luthers lilla katekes skulle vara grundläggande, eller huruvida
en alldeles ny lärobok skulle utarbetas. Denna kardinalpunkt
för katekesreformen var icke fullt klarlagd av jubelfesten. Och
i kungabrevet om kommitténs tillsättning förbigicks också denna
sak. En inblick i de principiella motsättningarna inom kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free