Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
låghet eller löjlighet af sjelfwa sin ålderdom; av hvilka slags
ord likwäl et tämmeligt antal än förekommer i wåra allmänt
brukeliga Läroböcker». I dessa sista ord nämnes visserligen
icke direkt Svebilius, men uppenbart åsyftas denne författare,
därför att övriga katekesen vid denna tid, Möllers, Nohrborgs
etc., voro yngre och i språkligt avseende mera moderna.
På flera ställen i den samtida litteraturen konstateras det
allmänna missnöjet med Svebilii katekes utan att det direkt
formuleras bestämda anmärkningar. Dessa förutsättas vara så
allmänt erkända, att de icke behöva utföras. Säkerligen ha de
pedagogiska bristerna varit något, varom olika läger kunnat
förena sig, och den åberopade allmänna kritiken har säkerligen
gått på denna linje.
En av de faktorer, som framdrivit katekesreformen av år
1810, har sålunda varit av pedagogisk art, De pedagogiska
bristerna hos Svebilius ha bidragit till den Lindblomska
katekesens seger.
Hade oppositionen inskränkt sig till denna pedagogiska
linje, hade resultatet sannolikt blivit allenast ett krav på en
lätt överarbetning av Svebilii katekes. Den ståndpunkten intog,
som förut är uppvisat, det utskott, som vid 1793 års jubelfest
handhade den kateketiska frågan. Redan nämnda mötes
behandling av ärendet antyder dock, att det även var andra
faktorer, som voro verksamma, och som mer och mer tillväxte i
betydelse under den närmast följande tiden.
Sekelskiftet har i teologiskt och kyrkligt avseende sin
signatur bestämd av neologien och dess strid mot den äldre
åskådningen. Det är naturligt, att denna nya tidsriktning även sökte
göra sig gällande på det kateketiska området.
Såsom exempel på neologiens reformsträvanden kan erinras
om en artikel i Journal för Prester.1 Dess kritik riktar sig i
främsta rummet mot Luthers lilla katekes, mot vilken
anmärkningarna äro många: väsentliga stycken saknas, dekalogen är
en mosaisk, »icke en kristen sedelära, dess pedagogiska
uppställning och formulering är bristfällig, läran om döpelsen är
alldeles origtig, framställningen om nattvarden mer polemisk
än praktisk». Av den utförliga motiveringen framgår, att kritiken
är skriven från neologiens perspektiv. I denna artikel hävdas
sålunda en åsikt, motsatt mot den jubelfesten intagit, nämligen
1 Journal för Prester, årg. sid. 351.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
