- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
19

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATEKESEN AV I 8 IO

19

att Luthers lilla katekes skulle orubbat fasthållas. Att under
dessa förhållanden förf. alldeles skulle utdöma Svebilii
förklaring är en självklar konsekvens av hans premisser.

I Journal för Allmänna Uplysningen1 förekommer en artikel
»om nyttan af Philosophiens användande vid Religionens
sanningar», där den nära samhörigheten mellan filosofi och religion
med styrka hävdas. Dess synpunkt på förhållandet mellan
förnuft och uppenbarelse är ett tydligt uttryck för
upplysningstidens synpunkter. Från dessa förutsättningar, som i nämnda
artikel utföras med all den svulstiga fraseologi, varpå tiden var
rik, kommer dess förf. till slutsatsen, att en reformation med
andeliga läroböcker måtte företagas. »I synnerhet synes denna
förbättring behöfvas vid Barns undervisning i Christendomen.»
Det positiva kravet på en ny lärobok formuleras så: »Den bästa
Cateches vore den som afhandlade Christendomens sanningar
på fyra blad, så allmänna, lätta och tydliga, som de kunna
framställas med undvikande af all Dogmatik och systematisk
form». Detta sista uttryck har tydligen sin udd riktad mot
Svebilii katekes, såsom varande — enligt neologisk
uppfattning — alltför dogmatisk men för litet etisk. Artikelns
förf. slutar med en stilla önskan, att filosofien skall påskynda
dessa förbättringar. — Ur denna tämligen naiva och oklara
framställning kan man läsa fram missnöjet mot den rådande
kristendomsundervisningen, främst representerad av den
allmännast brukade Svebilii katekes. Kulturkretsarna kunde
givetvis med sitt allmänna beroende av den senare upplysningen
icke känna sig tilltalade av Svebilius. Men denna artikel visar
också, huru litet av positivt reformprogram denna riktning kunde
sätta in på det kateketiska området. Negationen var övervägande.
Det lär icke behövas ytterligare citat för att uppvisa, hurusom
från neologiens och den kulturella upplysningens sida kritiken
gick mot ett utdömande av Svebilius.

För bedömande av neologiens inverkan på tidens kyrkoliv
måste man dock ihågkomma en viktig omständighet, den
nämligen att hela denna nya tidströmning, både den allmänt
kulturella och den kyrkligt teologiska, visserligen var högröstad
och kom mycket buller åstad, men att den knappt trängt ned
på djupet. Man kan visserligen vid läsningen av tidens
allehanda journaler och andra litterära produkter av den nya tids-

1 Journal för Allmänna Uplysningen, Bd i, sid. 141.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free