- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
20

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 2

EDV. LEUFVÉN

riktningen få det intrycket, att dess seger var fullständig.
Dylika uttryck bottna i en självöverskattning, som mången gång
tagit sig uttryck av en förbluffande naivitet. Ännu vid
sekelskiftet och in i det nya århundradet har på teologiskt och kyrkligt
område den äldre åskådningen av förneologisk typ bibehållit
sig med stor styrka. Det må synas oegentligt att tala om en
förneologisk riktning såsom en enhetlig typ, då givetvis
därunder inbegripas mångahanda sinsemellan skilda typer. Men
de ha gemensamt sin frontställning bestämd mot neologien.
Bland de breda lagren kvarlevde säkerligen den legalt-ortodoxa
fromhetstyp, som utformades redan på 1600-talet.
Sjuttonhundratalets pietism var därjämte inom samma folklager en
bevisligen nog så stark faktor, särskilt i vissa landsändar.
Hern-hutismen, Svedenborgianismen etc. ha haft sin tämligen starkt
begränsade lokala betydelse. Det är religionspsykologiskt
förklarligt, att en så bestämt utformad kyrko- och fromhetstyp,
som skapats av den karolinska tiden, får ett mycket starkt fäste
i folklivet, icke endast på grund av sitt eget innehåll, utan
också därför, att den uppehölls av statens alla maktresurser.
Det legala tvånget alstrade en slags kyrkligt folklig
sedvanerätt, i vilken de olika generationerna uppväxte. Det mänskliga
själslivets religiösa rayon är starkt beroende av tradition och
älskar icke förändringar. Det är därför rätt naturligt, att
neologien ingalunda med ett slag kunde övervinna det tysta och
kompakta motstånd, som bjöds av denna äldre kyrko- och
fromhetstyp. Den gustavianska kulturradikalismen blev,
isynnerhet när den överfördes till det kyrkligt religiösa området, en
relativt efemär företeelse, som knappast gick så djupt ned i
det svenska folket. I fråga om särskilt katekesen, måste man
tänka sig in i den folkpsykologiska situationen, nämligen den,
att de olika generationerna under ett helt sekel inhämtat sin
kunskap ur Svebilius. Redan vanans makt har predisponerat
för status quo.1

Härtill kommer, att Svebilius med alla sina svagheter dock
företrädde religiösa värden. Otn också dessas utformning kunde
giva stöd åt en nyare tids bittra klagomål, har det dock varit
värden av verkligt religiös art. Man lär nog med säkerhet
kunna förutsätta, att denna äldre katekestyp omfattades med

1 Jfr min bok: Det svenska högmässoritualet 1789—1811, Uppsala 1920.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free