Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
och det var en en väsentlig skillnad mellan dem och kravet
på en pedagogisk omarbetning av Svebilius. Emot dessa
reformsträvanden står det tysta trycket från de vida lager, som
fast-höllo vid Svebilius och överhuvud icke ville någon som helst
förändring.
Förhållandet blir analogt med situationen i handboksfrågan.
Såsom förf. i annat sammanhang uppvisat, ha de kyrkopolitiskt
mäktiga samhällsklasserna nog haft rätt långt gående
reformyrkanden i fråga om liturgien, men dessa strävanden ha mötts
av ett tyst men bestämt motstånd frän de bredare kyrkolagren,
som i denna del ingen förändring åstundat. Resultatet av
denna spänning kan närmast karaktäriseras som en kompromiss. —
Till den ecklesiastika kommitténs svårigheter bidrog
ytterligare den förvirrade situationen i fråga om läroböcker. Svebilii
förklaring över Luthers lilla katekes kan visserligen ända till
år 1811 betraktas som den officiellt fastställda läroboken1, men
det var rätt klent beställt med den kateketiska uniformiteten.
Redan så tidigt som år 1726 klagades över den konfusion, som
uppstod genom begagnande av olika katekeser. Dessa
klagomål upprepades vid flera tillfällen under 1700-talet. Men
samtidigt som prästeståndet ivrade för kateketisk uniformitet,
bidrog det självt att öka förvirringen. Vid 1766 års riksdag gav
prästeståndet anvisning på en annan katekes, såsom lämplig i
en viss casus, varom läses2:
»Härjemte gifwer Preste-Ståndet tilkänna, att, som ifrån
ett och annat ställe blifwit äskad en kort Catechetisk
Underrättelse för them, som äro sinnade att bygga äktenskap, om
the plikter, som thetta Ståndet åligga, samt huruledes gift folk
hafwa att besörja sina barns uppfostran i tukt och Herrans
förmaning; så finnes thenna Presterskapets önskan upfyld, uti
thet Catechetiska arbete, som af Kyrkoherden vid Ulricæ
Eleonoras Församling i Stockholm, Mag. Olof Gråberg blifwit
författat, och av Trycket är för thetta utgifwit.»
Joh. Wahlfisk3 uppger, att under den tid Svebilii kate-
1 Om också Svebilii katekes icke formellt erhöll kunglig sanktion, kan
man nog med ett visst fog betrakta den som »officiell». Se närmare härom
hos Lizell, Den kateketiska undervisningen, I, sid. 112.
* Upsala Domkapitels Memorialer 1767, nr 25.
3 Wahlfisk, Den kateketiska undervisningen i Sverige, Stockholm 1889,
sid. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
