Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
Svebilius:
På sex dagar skapade Gudh
himmel och jord, medh alt thet
som ther uthi är, sålunda,
nemligen: På then första dagen,
ämnet til all ting och liuset. På
andra dagen, himmelen. På tredje
dagen, hafwet och jorden, medh
allehanda trään, gräs och örter.
På fjerde dagen, sol, månan och
stjernorna. På femte dagen fiskar
och foglar. På then sjette dagen,
djuren på markene; och alrasidst
skapade han menniskan til sitt
beläte.
Lindblom:
Sedan Gud hade skapat
himmel och jord, med allt vad deruti
är, skapade han menniskan till
sin avbild.
Även om den nya framställningen till en viss grad fått en
något abstraktare karaktär än den äldre, kan man nog som
totalomdöme erkänna det formellt-pedagogiska framsteget gent
emot Svebilius. Det må också erkännas, att den bombastiska
fraseologi, varpå tiden var rik, icke särskilt kommer till synes.
Även om för en senare tids kritik den retoriska apparaten
understundom kan synas något överdriven, så måste dock
arbetet, bedömt från de tidshistoriska förutsättningarna, erkännas
vittna om återhållsamhet och formell enkelhet.
Nära till hands liggande är den frågan, om pietismen och
dess tankeströmningar återfinnas hos Lindblom.1 Avgörande
här blir givetvis det betydande tillägg utöver Svebilius, som
återfinnes under tredje artikeln, innehållande en framställning
av nådens ordning. Där behandlas begreppen kallelse, bättring,
ånger, upplysning, frälsning, tro, syndaförlåtelse och helgelse.
Därav lär man dock icke vara berättigad att sluta till pietistisk
inverkan på Lindblom. Ty framställningen är icke den typiskt
pietistiska, utan håller sig på ett mera allmänkristligt plan.
Dessa nu anförda grundbegrepp ingå ju i allt kristligt
medvetande. Även neologiens predikan rörde sig med samma
komplex, likaväl som de återfinnas hos Luther, ortodoxien och pie-
1 Se Lizells framställning härom. Den kateketiska undervisningen,
Bd I, sid. 143 ni. fl. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
