- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
27

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATEKESEN AV I 8 IO

27

tismen. Sannolikt har Lindblom här gjort ett försök till
närmare förbindelse med Luthers förklaring till tredje artikeln
eftersom ordalagen till en del äro desamma.1 Pietismen är för
övrigt vid gränsen mellan de ifrågavarande bägge århundradena
icke någon positiv faktor i den kyrkliga utvecklingen. Dessutom
förefaller Lindbloms hela personlighet vara sådan, att den icke
predisponerade till någon närmare förbindelse med de
pietistiska kretsarne. Utan nämnda tillägg i den Lindblomska
katekesen kunna nog enklast förklaras såsom beroende på
inverkan från Luthers egna ordalag, dels såsom allmäntkristliga,
förstärkta av tidens intresse för individuell reflexion. Någon
direkt inverkan av pietismen lär icke behöva antagas. Även i
övrigt torde icke någon sådan kunna uppvisas hos Lindblom.
Dessutom torde den följande framställningen uppvisa, att hela
det religiösa perspektiv, som utmärker den Lindblomska
katekesen, är alldeles artskild från pietismen. Tanken om ett
beroende av pietismen kan säkerligen lämnas å sido.

Om således pietismen får bortelimineras, då fråga är om de
drivande krafterna till den Lindblomska katekesrevisionen,
tilldrager sig neologien från denna synpunkt ett ojämförligt större
intresse.

Man får här till en början ihågkomma, att Lindblom
personligen varit en upplysningens man. Därom lär icke behöva
mycket ordas. Att han på det kateketiska området avgjort velat
verka för de neologiska ideerna, framgår med all tydlighet av
det starka intresse han hyst för KoPPES katekes. Genom hans
åtgöranden introducerades denna neologiens katekes i Sverige,
han begagnade sin auktoritet som stiftschef att låta denna
lärobok vinna insteg, han ombesörjde recensioner av densamma,
allt åtgärder, som visa att denna Koppes lärobok motsvarade
Lindbloms kateketiskt-religiösa uppfattning. Med dylika
personliga förutsättningar har Lindblom gått till sin katekesrevision.
Den kommitté, som förut handhaft revisionen, innebar alltid en
viss hämsko gent emot allt för stora nymodigheter. När nu

1 Även om ifrågavarande lärokomplex av Lindblom behandlats med en
viss utförlighet i jämförelse med Svebilii armod på denna punkt, må dock
påpekas, att samtida katekeser behandlat dithörande stycken med påfallande
utförlighet. Man jämföre exempelvis Möller, Schartau, Åkerman och
Alnan-der med Lindblom!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free