Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 IO
39
Svebilius:
The som afföllo ifra Gudh, och
blefwo i helwete nederstörte;
bundne med mörcksens kädjor,
att förwaras til domedagen.
Lindblom:
Dem som icke efter Skaparens
ändamål använde sina krafter,
utan avföllo ifrån Gud och, skiljde
ifrån Honom, förblifwa i ewig
olycksalighet.
Ett av de vackraste dragen i neologiens åskådning har varit
dess humanitet och tolerans. Redan med den tidigare
upplysningen har denna humana tanke vunnit insteg och dess
definitiva seger inom såväl teologi som i det allmänna kulturlivet är
en av upplysningstidens obestridliga förtjänster. Genom dennas
seger tystnade inom kyrkan den våldsamma och grovhuggna
polemik mot oliktänkande, som utmärkte den föregående tiden,
båda på homiletiskt och kateketiskt område. Att denna
polemik varit nog så stark i den muntliga kateketiska
undervisningen, om vars närmare beskaffenhet källorna tiga, är nog säkert.
Den homiletiska praxis, vars källor flöda något rikligare än den
kateketiska, vittnar om den intoleransens anda, som då präglade
kyrkolivet. Man kan nog som allmänt omdöme uttala, att
Lindbloms katekes utmärker sig för en humanare ton än
Svebilii, även om denna senare ingalunda företer starkare spår av
tidevarvets intolerans. Vid talet om nattvarden tillägger
Svebilius: »det varder och kallat Messa uti den Augsburgiska
bekännelsen, dock icke uti Papistisk mening» (V, 24). Dylika
sidoblickar på andra konfessioner undviker Lindblom. Hela
framställningen av nattvardsläran har hos Lindblom blivit
förenklad, under det man hos Svebilius väl märker hävdandet av
luthersk ortodoxi gent emot såväl romersk som reformert
åskådning.
Det exklusivt-dogmatiska hos Svebilius bortfaller hos
Lindblom, men i stället träder något annat i stället. Såsom
belysande för detta må anföras följande:
Svebilius inför följande dogmatiska läropunkter: »Fadern
är den förste personen i den gudomliga varelsen, som af
evighet hafver födt Sonen, sig sjelfvom jämlikan och samvarande»,
samt vidare: »Fadern kallas den förste personen icke derföre,
som skulle han uti någon förmån vara mer och större eller i
anseende till tiden hafva varit förr än de andre personerne:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
