Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
stället inriktar han analysen av andens verksamhet till det
psykologiska förloppet, under betonande av individens egen
aktiva del i frälsningsprocessen. Svebilius börjar sin förklaring
över den tredje artikeln med den dogmatiska utredningen om
den tredje personen i gudomen, »som af evighet utgår af Fadern
och Sonen». Lindblom däremot börjar med förklaring över
begreppet helgelse, som är »hela menniskans förbättring till
förstånd, vilja och lefverne». Angern innebär ett allvarligt
.beslut att övergiva synden (fr. 212), frälsningen är frälsning
från syndens makt och herravälde i våra hjärtan (fr. 215), tron
giver håg och kraft till det goda (fr. 219) samt är verksam i
kärlek, dygd och goda gärningar (fr. 222) och giver kraft till
en helig vandel (fr. 225). Både Svebilius och Lindblom fråga:
vad är en rätt tro? Svaren må jämställas:
Svebilius:
En rätt och saliggörande tro
är icke någon blott kunskap om
Gud och hans helga ord, och
samtycke dertill; utan är en viss
tillförsigt och hjertans förtröstning
till Gud, om syndernas förlåtelse
och det eviga livet, för Jesu
Christi förskyllan skull. (II, 79).
Lindblom:
En rätt och saliggörande tro
är icke någon blott kunskap om
Gud och Hans heliga ord, icke
heller något blott samtycke
dertill; utan en så viss tillförigt och
hjertlig förtrösta till Gud om
syndernas förlåtelse och evig
lycksalighet genom Christum, att
den frälsar oss från synden samt
giver håg och kraft till det goda
(fr. 119).
Till en början må påpekas, att Svebilii ord »det eviga
livet» blivit av Lindblom förändrade till »evig lycksalighet».
Ändringen må synas obetydlig, men har säkerligen icke skett
utan skäl. Den kan nämligen icke betecknas som en formellt
språklig eller pedagogisk korrektur. Ty ordet »evigt liv» är
så allmän-kristligt, att det icke behöver någon korrektur, vare
sig språkligt eller pedagodiskt. När Lindblom likväl vidtager
denna förändring, visar detta, att han ansett denna förändring
vara sakligt tvingande. Ordet »lycksalighet» ger en annan
skiftning åt det eskatologiska begreppet än ordet »evigt liv»,
samt hör till neologiens stående och typiska ordförråd. Hela det
evdämonistiska perspektiv, som neologien lade på det religiösa
livet, både diesseits och jenseits, får sitt signifikativa uttryck i
denna speciella term »lycksalighet», en term, som med irri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
