- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
33

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATEKESEN AV I 8 IO

33

terande enformighet återkommer i den neologiska litteraturen.
Detta lyckoperspektiv på det religiösa livet har genom dessa
obetydliga ändringar i katekesen trängt ned i de bredare
folklagren, vilka ännu voro oberörda av den neologiska förkunnelsen.

Parallellen mellan nämnda tvenne stycken hos Svebilius och
Lindblom visar, att denne senare i begreppet tro inlagt tanken om
individens egen kraft till det goda. Det är tanken på individens
ansvar och hans egen helgelse, som här i verkligheten ställes i
motsats mot den äldre tidens tendens till yttre mekanisering av
det inre livet. Säkert har denna tanke om individens ansvar och
kraft till helgelse varit av vittgående betydelse för många och
varit ett ord av både allvar och tröst.

Denna Lindbloms framställning av helgelsen går tillbaka
till en tanke, som är typisk för hela det neologiska
perspektivet, nämligen optimismen. Hela tillvaron är för neologien den
bästa av alla världar. Dess skuggor äro endast den nödiga
kontrasten mot dess dagrar. I denna lycksalighetens miljö är
människan inställd såsom ett i grunden harmoniskt och lyckligt
väsen, som följer sina högre böjelser efter sina visa begrepp och
sin högre upplysning. Livets harmoni och lycka är ett stående tema
i upplysningens teologiska utrustning, ett arv som går tillbaka till
renaissancens livsglädje, men som stod i skarp motsats mot
ortodoxiens och pietismens mörka uppfattning av denna tillvaro. Ett
uttryck härför ger Lindblom (fr. 146) i följande ord: »Menniskan
bör använda sitt förnuft att söka och mottaga sanna begrepp om
Gud, betrakta hans välgerningar, känna sina förbindelser och
råda öfver sina böjelser». Det är ytterst tvivelaktigt, om en
dylik formulering skulle ha godtagits under ortodoxiens tid.
Hela betraktelsesättet var toto coelo skilt därifrån. Det må
ju kunna sägas, att denna neologiens optimism var ytlig och
kanske ibland rent av naiv, och det må också ifrågasättas, om
ej den äldre uppfattningen med sitt dystra perspektiv över
tillvaron och över människosjälens fördärv visar djupare religiös
erfarenhet, så skall det ändock erkännas, att denna optimism
har verkat befriande och upplyftande för många. Genom den
Lindblomska katekesen med dess till synes rätt små ändringar
ha dessa nya synpunkter förts ut ibland de breda folklagren,
där kommenterats och utförts samt blivit en ny faktor i den
religiösa utvecklingen, en faktor kanske på både gott och ont,
inen dock i varje fall något nytt.

3 — 2626. Kyrkohist. Årsskrift ig26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free