Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
»förspilla sitt goda genom oförstånd, slöseri och lättja» (jfr 163).
Det blir på etikens område ett identifierande av det
religiösa och det kulturella livsidealet. Evdämonismen kände sig väl
hemmastadd i denna tillvaro, och förväntade att den flitiga och
förnöjsamma arbetsamheten skulle vara ett särskilt föremål för
Guds försyn. I denna krets av flitiga och förnöjsamma kristna
skall »otrons och okunnighetens mörker» mer och mer skingras,
ty däruti består bl. a. Jesu Kristi frälsaregärning (fr. 183). Man
märker här upplysningens naiva tro på sin egen förmåga att
åstadkomma ett lycksalighetens tillstånd på jorden, där visa,
flitiga och förnöjsamma människor äro särskilda föremål för
Guds omsorger och hans belöningar, och bland vilka Kristus
såsom en upplyst lärare skingrar otrons och okunnighetens mörker.
Den lutherska kallelseetiken, grundad på religiösa motiv, är
här karrikerad till upplysningsaxiomet, att den gode borgaren
är den gode kristne och den gode kristne den gode borgaren.
Det allmänna prästadömet blev det upplysta borgerskapet.
Man må ju gärna erkänna, att dessa kväljande trivialiteter
varit ett nog så torftigt livsideal, de ha dock faktiskt genom
den Lindblomska katekesen förts ut bland vårt folks
bredare lager.
Av föregående framställning lär framgå, att neologien är ett
mycket starkt inslag i Lindbloms katekes. De väsentligaste
begreppen av neologiens tankevärld äro där införda. Om detta
skett på ett visserligen ganska knapphändigt sätt, så var detta
motiverat genom det för en kateketisk folkbok självklara
kravet på korthet. Men dessa korta stycken, där understundom ett
tillägg till den äldre texten på en eller ett par rader kan ge
en alldeles annan färg åt innehållet, ha ju varit föremål för
muntlig kateketisk utläggning och parafrasering. På den vägen
har neologiens religiösa åskådning förts ut bland de breda
folklagren rikare och fylligare än vad de korta
katekesformuleringarna giva vid handen.
Samtidigt kan man dock konstatera, att den Lindblomska
katekesen företer starkt konservativa drag. Den betecknar sig
själv såsom Svebilii katekes, allenast »omarbetad och förbättrad».
Den anknyter sig således bestämt till gängse tradition.
Innehållet jävar heller icke detta självvittnesbörd. Uppställningen
och formuleringen vittna uppenbart om den nära anslutningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
