Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 I O
37
till Svebilius. Mycket av ortodoxiens läroinnehåll kvarstår
oförändrat, även sådant, som kanske icke rätt väl stämde överens
med de neologiska tankelinjerna. Att så verkligen är
förhållandet, lär icke behöva närmare bevisas.
Den Lindblomska katekesen kan därför betecknas som en
kompromiss. Den är resultatet av tvenne starka krafter, en
konservativ och en radikal, krafter som båda ha krävt sin rätt
och till en del fått sin rätt. Upplysningsmannen Lindblom, som
bevisligen själv haft sina sympatier hos Koppes lärobok mera
än hos Svebilii, har stått inför krafter av retensiv art, för vilka
han till stor del måst ge vika. Härtill har i sin mån bidragit
en omständighet, som kan vara värd ett påpekande.
Att utgiva en teologisk bok var vid denna tid ett nog så
vanskligt företag, däriör att censurens imprimatur var ett
nödvändigt villkor.1 Det Lindblomska förslaget granskades av
Uppsala teologiska fakultet, och det personliga förhållandet mellan
1 Censuren grundar sig på ett kungabrev av den 5 juli 1684, i vilket
förordnas: »Hwad Trvckerijer wid Academierne, och där under lydande Mäns
arbeten widkommer, måste sådane arbeten intet på Trycket komma, utan
föregången Censur aff wederbörande Faculteter eller dhe Män som sådant
competerar,åliggandes Consistoriodär öfwer alwarligen Hand at hålla. — — Men
hwad andre Orter här uthi Rijket, där Tryckerijer finnas, belangar, wele wij
at således där med förhållas skall, det Trvkkarne icke efter deras egen Lust
och Godtyckjo, måge uppläggia hwad nytt dem behagar, undantagandes
Kyrkio- och Skole-Böcker, utan angifwo sig hos Consistorium där å orten,
som bepröwa må hwad dhet målet nödigt eller nyttigt waro kan: Men uthi
andre Wärk, Andelige eller Werdslige Saker som nyskreffne äro, intet
under-stå sig något aff Trykket låta uthgå, förr än dhe godkände äro, anten aff
Wart Catitzlij eller sådane Män som til sådane Böckers upläggiande
egenteligen förordnade äro. Så skola ock Biskoparne, Superintendenterne, Præsides
Consistorum och andre lärde Männ hvar å sin Ort hafwa här öfwer ett noga
och grant inseende etc.» Denna censur på teologiska arbeten bekräftades
genom kungligt brev av den 27 april 1774: »Alla Manuskripter, som i någon
måtto angå Läran och wara Christendoms-stycken, skola förut af närmaste
Consistorio öfwerses». Förmyndarregeringen bibehöll likaledes den
teologiska censuren genom förordningen av den 11 juli 1792: »Från denna dag
kommer all annan slags censure och alla äldre och nyare i detta ämne
utkomna Författningar helt och hållet att uphöra och till intet göras,
undantagandes i Religionsmål och de saker, som i någon måtto angå Läran och
Wåra Christendomsstycken, hwilka, liksom tilförne wanligt warit, altid
för-blifwa under Consistoriernas wård och inseende.» Klemming och Nordin,
Svensk Boktryckeri-Historia 1483—1883, sid. 283 f.
Huru noggrant censuren togs, framgår t. ex. av följande
censuranteckning i Peter Murbecks katekes av år 1769: »Herr Am:ts Pastoren, Magister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>