Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 2
EDV. LEUFVÉN
wåra Symboliska Böcker, utan och væl passande til en allmæn
Lærobok för en Ungdom och en mindre uplySt allmænhet:
æfwen-som att öfversættningen af Doctor Luthers lilla Cateches sålunda
påtecknas:
Ofvanskrefne öfversættning af framledne Doctor Luthers lilla
Cateches hafve vi undertecknade Theol. Facultetens vid Upsala
Kongl. Academie nu varande Ledamöter genomsett och granskadt,
samt funnit att den samma icke allenast är till alla delar
öfverensstämmande med Originalet, utan ock i anseende til en vårdad stil
af förrberörda Cateches: börandes sådant genom utdrag af
Proto-collet hos Högvördigste Herr Doctorn och Ärkebiskoppen anmælas.
Förklaringen till det konservativa draget i Lindblomska
katekesrevisionen ligger säkerligen till en del i förut antydda
omständigheter. Dels ha de pedagogiska synpunkterna gjort
sig gällande, vilka visserligen med styrka krävde revision av
Svebilius, men också pekade på en revision i nära anslutning
till kateketisk tradition. Dels har trycket från de konservativa
kyrkolagren övat sin press på den ansvarige kyrkomannen, som
inför detta tysta men starka motstånd har måst offra åtskilliga
av sina speciella önskemål.
Till dessa konservativa moment får också läggas en under
dåvarande tidsförhållanden mycket stark faktor, nämligen den
enväldiga kungamakten. Gustaf IV Adolf var en i religiösa
frågor mycket allvarlig man av starkt konservativ läggning, som
med personligt intresse följde de kyrkliga frågorna. Då
dessutom en viss misstänksamhet synes ha legat i hans lynne, var
möjligheten för reformvännerna att realisera sina önskemål rätt
liten. Då Lindblom synes ha varit mycket svag för
hovkretsarna och deras opinion, varom icke minst hans dagbok vittnar,
blev Gustaf IV Adolfs bestämda vilja i fråga om katekesens
konservativa omarbetning säkerligen av stor betydelse för
Lindbloms ställning i frågan. Till Tengström skriver han också
dessa betecknande ord: »Gust. Ad. lät ej kapitulera med sig
en fait des dogmes, och man var förundrad att jag kunnat bringa
det derhän, att få ändra något».1 Huru ömtålig situationen
varit på denna punkt, får en intressant belysning i ett brev till
Lindblom från Ödmann. Efter att ha vidrört det av Lindblom
föreslagna projektet att i Sverige införa Schlegels katekes, vil-
1 J. A. Tengströms brevväxling med J. A. Lindblom, i Skrifter utg. av
Sv. Lit. Sällsk. i Finland, 1920, sid. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
