- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
42

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 3. Katekesreformens historiska faktorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 2

EDV. LEUFVÉN

8° Att man dervid aldeles icke må smikra Neologismen,
utan att Bibiens och den derutur tagne Svebilii ande blir
öfver-alt rådande, och icke minsta afseende göras på de vådel.
Philo-sophiske inkräktningar, som undergräfva etc.

Så der bortåt synes mig. Man må ej låta märka att
Svebilius skall plåckas, utan få några fjädrar der han är skallot »

Det är bekant, att ärkebiskop Lindblom haft stor
venera-tion för Ödmann. Säkerligen har dennes klokhet och
betänksamhet verkat retarderande på Lindbloms energiska reformiver.
I varje fall framgår tydligt av nämnda brev, att kungamaktens
position var en fråga, som allvarligt övervägdes och
diskuterades. Det är nog icke utan skäl Ödmann börjar sitt nyss
citerade brev med de orden, att han »i tre hela nätter tänkt på
ställningen». Säkerligen har sålunda Gustaf IV Adolfs egen
ståndpunkt till de kyrkliga frågorna varit av en viss betydelse
för det slutliga resultatet.

Under dessa omständigheter kan man nog erkänna, att
Lindblom med heder skilt sig från denna grannlaga och svåra
uppgift samt handlat under stark känsla av ansvar gent emot
religiösa riktningar, som icke i allo överensstämde med hans
egen uppfattning.

En god inblick i Lindbloms synpunkter på katekesrevisionen
gives av hans egen motivering för revisionen. Vid 1809 års
riksdag överlämnade han sitt katekesförslag till prästeståndet,
varvid han närmare motiverade detsamma i ett memorial »om
böcker, hörande till allmänna undervisningen och
religionsvården».1

Av detta memorial samt av sakens hela behandling
framgår, att det är Lindbloms eget initiativ, som föranledde den
definitiva lösningen av den segslitna katekesfrågan, Denna kom
nämligen icke till riksdagen på grund av något kungligt förslag
eller remiss, utan Lindblom har själv upptagit frågan genom en
direkt och personlig hänvändelse till Konungen. Till följd härav
beslöt Kungl. Maj:t den 3 nov. 1806 att uppdraga åt
ärkebiskopen att överse Svebilii katekes »med möjligaste skyndsamhet».
Redan den 27 april 1807 var förslaget färdigt och inlämnades
till Kungl. Maj:t. Trots den anbefallda skyndsamheten synes i

1 Presteståndets protocoller icSo9, Bd. I, sid. 310 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free