- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
70

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - I. Uppgiftens svårigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 2

HJ. PSILANDER

åldrade eller förment föråldrade uppfattningar stridande teologens.
Han bestrider ej möjligheten av dess användning tills vidare —
på det lägre stadiet, som ej kan fatta lärarens upplysningar om
dess större eller mindre värde i enskilda punkter, gärna beskuret
och moderniserat.1 Den lutherska katekesens innehåll innebär
för honom icke tillnärmelsevis samma belastning av »timplanen»,
som t. ex. biblisk historia eller de gammaltestamentliga
berättelserna om vad mer eller mindre fromma människor vid olika
tillfällen haft för sig, sedan ingen på medeltida vis uppfattar
världshistorien såsom ett slags historia ecclesiastica, där det judiska
folkets öden äro inledningen till och centrum i allt.

Denna den utomståendes mer eller mindre opartiska eller
subjektivt färgade ställning till innehållet i Luthers lilla katekes
vidgar sig lätt till ett såvitt möjligt opartiskt ställningstagande till
hela det osynliga innehåll, som kyrkan gör anspråk på att förmedla
genom tiderna. Han mottager gärna den teologiska
historieforskningens upplysningar om vad som är äldre eller yngre, ur denna
synpunkt mer »äkta» eller »oäkta». Men denna historiska eller
äkthetssynpunkt spelar för den, som söker efter det i och för sig
värdefulla, ej tillnärmelsevis samma roll som för
fackmannen-teologen. Han misstror denna forsknings förmåga att i detalj
avgöra, vad som är ursprungligt eller s. k. Jesusord. Han finner
t. o. m. i den genom forskningen i helt ny belysning ställda och till
sitt värde mest bestridda av de nytestamentliga böckerna — den
sista — ord, som han minst av allt skulle vilja avvara, och frågan
om den »rätt mänskliga tillkomsten» av t. ex. symbola, det s. k.
apostoliska och det »niceno-konstantinopolitanska», och deras
förenlighet eller icke förenlighet i detalj med modernt tänkande
ställer honom ej på samma sätt avvisande mot deras innehåll i
det hela. Han bryr sig, ur den synpunkt som för honom är den
väsentliga, mycket litet om vad som är evangeliskt, apostoliskt eller
patristiskt, utan utväljer av allt det som för honom ter sig som
upplyftande och uppbyggligt.

1 Ett i sin princip tilltalande försök i denna riktning är Edquists och
Lindskogs förkortade omarbetning av Luthers lilla katekes., Stockholm 1925
— dock väl radikalt i utförandet, stundom nästan godtyckligt. En lycklig
förbättring är i förklaringen av andra budet: »så att vi icke tanklöst eller
skrymtaktigt bruka hans heliga namn, utan etc.»; andra återgå till 1878 års
utveckling. Så t. ex. i femte budet: »eller genom vrede, hat, hämnd och oförsonlighet
bryta mot honom»; liknande i åttonde, nionde och tionde buden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free