- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
74

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 1. Revisionens allmänna karaktär och ställning till traditionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 2

HJ. PSILANDER

latent avståndstagande från det s. k. upplysningstidevarvets
kyrkomän med deras av tidens riktning präglade något torra och nyktra
ordande om dygd, sällhet (d. v. s. lycka) och nytta, ja t. o. m.
styrka och »munterhet» (d. v. s. »livaktighet, vigör» -— början av
Adlerbeths kända psalm), vilken torrhet och nykterhet dock ej
varit större, än att samma tidevarv mot sitt slut kunnat lyfta
predikokonsten till en, om ock väl retorisk sublimitet, som i Sverige
av ingen senare tid överträffats och står utan samtida motsvarighet
i protestantismens hemland — och att samma period snart, i ett
nu, hos Wallin och hans samtida, framväller en levande våg av den
upphöjdaste religiösa poesi, som — om den även hos Wallin går
parallell med ett och annat av mindre värde — i sina förnämsta
stycken eller åtminstone i ett stort antal oförgängliga psalmstrofer
icke skulle kunna göras efter av många bland våra nutida
psalmdiktare.

Med denna allmänna och katekesnämndens hållning gent emot
det Lindblomska textstadiet står i nära samband, att i den
grundliga förberedande utredning, som på nämndens anmodan utförts
av professor H. Lundström (Meddelanden från Katekesnämnden
III, Stockholm 1917), vilken med anlitande av den moderna
historie-och textforskningens metoder kastar ett allsidigt ljus över den
svenska katekestraditionens invecklade och förut otillräckligt kända
historia i dess olika förgreningar och dessas sammanhang med de
latinska texterna och den tyska texttraditionen under olika tider,
det Lindblomska stadiet avfärdas mera knapphändigt än de
föregående och, där det behandlas, ehuru visst icke ett rättvist
erkännande i allmännare ordalag uteblir, mest skärskådas ur
synpunkten av vad som är eller anses vara dess fel -— en summarisk
behandling, som emellertid kan ha sin grund i att författaren i
detta postumt utkomna arbete ej medhunnit en mera ingående
prövning av detta stadium.1 I själva verket synas flere av de text-

1 Genom ett par smärre förbiseenden får Lindblom (Medd. III, s. 141 ff.)
stå för vad som ej härrör från honom: den Svebiliska avfattningens »tänka
och tala väl (gott) om honom», vilket längre fram (s. 210) såsom tillhörande
den äldre katekestraditionen gillas, samt för tillsatsen i fjärde budets
förklaring »denna Guds välgärning» (först i 1878 års text efter konkordiebokens hoc
beneficium). Likaså för en ändring av den gamla svenska traditionens en
allmännelig kyrka till en kristelig kyrka — Luthers och den tyska katekesens
»eine christliche Kirche». Lindbloms katekes har överallt, åtminstone i de av
mig undersökta båda tryckta editionerna av 1811 samt den av 1820:
allmännelig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free