- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
80

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 1. Revisionens allmänna karaktär och ställning till traditionen - 2. Den Lindblomska katekesrevisionens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 2

HJ. PSILANDER

und Lebens». — Vi synda i mångahanda måtto (multifariam)
dagligen (Svebilius) för Luthers och den äldre traditionens blotta
»viel» eller »(ganska) mycket»— och förtjäna intet annat än
straff (nihil nisi poenam); Luther: »wohl eitel Strafe» — som Guds
barn ägnar (ut filios Dei decet), fr. o. m. P. Rudbeckius
(Lundström, s. 342); Luther: »als die Kinder Gottes». Det giva de
orden tillkänna; Luther: »das zeigen uns etc. (id indicant etc.)»
— slutligen det vackrare ordet sorgedal i stället för »Jammertal»
(»jämmerdal», miseriarum vallis). —Dessutom, i textorden: Tager
och dricker härav alle (Bibite ex hoc omnes) för Luthers
»Nehmet hin und trinket alle daraus», ordet alle i anslutning till
latinet med rätta sist. — Vi äro begravne med Kristus genom
dopet till (i) döden, Luthers likaledes rytmiska: »Wir sind samt
Christo durch die Taufe begraben in den Tod» •— ordet åminnelse
som översättning av Gedächtnis i instiftelseorden till nattvarden —
slutligen det senare tillägget till Luther (H. Lundström, s. 352,
fr. o. m. Paulinus): Efter sin barmhärtighet (lat. texten:
secundum misericordiam suam etc.) gjorde han oss saliga, ur
den äldre bibelöversättningen med Vulgatas rytm: »salvos nos
fecit», försvunnet i det nya textförslagets »frälste han oss» efter
nya bibelöversättningen och finska katekesen — allt detta såväl
som det föregående bevis på en lovvärd konservatism hos Lindblom,
även om det i de fall, där avvikelsen från Luthers grundtext
tillkommit genom anslutning till de latinska översättningarna, kan
ha sin enkla förklaring i det förhållandet, att Lindblom likt andra
samtida teologer med »originalet» snarast menat den latinska
texten utanför eller inom konkordieboken.

2. Den Lindblomska katekesrevisionens historia.

Den Lindblomska revisionen av Svebilius’ lilla katekes och den
mera genomgripande revisionen av den Svebiliska förklaringen
därtill utgöra som bekant ett led i ett större helt av länge
ifrågasatta förbättringsåtgärder, som även röra psalmbok,
kyrkohandbok m. m. och som på Lindbloms initiativ som nybliven ärkebiskop
åter kommit igång. Revideringens tidigare förhistoria, som väl
egentligen rör blott Svebilii förklaring, lämnas här ur räkningen.
Uppdraget att utföra båda revisionerna — strängt taget endast
av Svebilii förklaring av Luthers katekes1 — gavs Lindblom genom

1 I brevet talas blott om »Doct. Ol. Svebilii Förklaring av Luthers
Lilla katekes», men strax därefter möter det mångtydigare uttrycket »förbe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free