Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 3. Textens successiva stadier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
utan frågor och svar eller »dicta probantia», som enligt företalet
är frukten av en 34-årig erfarenhet som kristendomslärare —
med det för tidens tendenser karaktäristiska uttalandet, att Luthers
katekes icke i främsta rummet bör meddela »egentlig lärdom»,
utan »dana goda medborgare» (jämför åtskilligt som vittnar om
samma tendens i den under Lindbloms namn gående nva Svebiliska
förklaringen).1 Denna överensstämmelse får visserligen ej
uppfattas så, som om varje likalydande ändring av den
Svebilius-Lutherska texten skulle bevisa ett verkligt sammanhang. Ett
exempel, som emellertid ej kan bero på ett tillfälligt
sammanträffande, är bl. a. den Lindblomska katekesens i det föregående
omnämnda parafraserande uttryck: »att vi då icke låta oss
övervinnas, utan strida mot dem och äntligen behålla
segern», vilket ordagrant står hos Hedrén. Härmed är tydligen
frågan om Lindbloms prioritet väckt — om nu »prioritet» i småsaker
överhuvud anses vara av större betydelse.
Den Lindblomska texten har redan i detta första utkast
utmönstrat en del föråldrade ord och vändningar, såsom då t. ex.
regnerar utbytts mot regerar, helbregda mot hälsa, »samt med»
mot och, desslikes mot tillika, förtvivlelse mot förtvivlan,
tacknämliga mot behagliga, budit mot befallt, »heligt nog» mot
1 A. Hedrén, f. 1748, d. 1819. Omarbetningen av Luthers text tycks
dels avse en närmare anslutning till originalet (konkordieboken), t. ex. i 7.
budet: »och hans tillstånd må förbättras» (ut conditio ejus melior reddatur);
8. budet: »genom ränker snärja» (falsis mendaciis involvamus) i 9. budet
»lägge till vår egendom» (facultatibus nostris adjungamus); »Satans (Satanae)
välde» — men är i en mängd fall alldeles fritt konstruerad: 9. budet: »förbli
i orubbad besittning av sitt välfångna goda» (ut suas fortunas retineat
integ-ras); »vill föra oss till en sann övertygelse»! (Deus amanter nos invitat);
»en älskad fader»; »Detta är osviklig sanning»; »igenom goda lagar» (!) för »gott
regemente (god styrelse) m. m. — Åtskilliga av Hedréns nyheter äro vanliga
i tidens litteratur: »visa lagar» möter här och var, »vårt välfångna goda» t. ex.
i Åströms predikan på Kyndelsmässodagen i Lindbloms Journal 2 årg., s.
134: »vi fordre billigt, att de icke störa oss i njutningen av vårt välfångna goda».
Hans tankar i företalet äro lika litet originella: de äro delvis tagna ur
Teng-ströms avhandling om katekesen eller lågo överhuvud i tiden. -— I några fall
synes H. ha anlitat den lat. Luthertexten i J. Jonas’ Enchiridion pro pueris,
t. ex. i 4. budet: »bemöta dem med kärlek och aktning»: omni reverentia ipsos
colamus (Weimaruppl., s. 404) för »hava dem för ögonen» samt i 5. bönen:
»och för deras skull förkasta vår bön»: propter illa rejicere nostras petitiones
(ib. s. 409).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
