- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
134

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 8. Lindbloms tredje textstadium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 2

HJ. PSILANDER

den Lindblomska katekesens »anständighet» (»Anstand)), ordet ära
heder eller dygd1, i överensstämmelse med den äldre betydelsen
av Ehre i tyskan: tukt och ära således ungefär
upplysningsteologiens »dygd och goda seder» — varmed naturligtvis ej är
sagt, att det hävdvunna uttrycket bör ändras.

Håller man nu för ögonen, att den speciella betydelsen
»anständighet» (förfining), som Zucht ägde i medeltidstyskan, ännu var
levande på Luthers tid, kan man måhända ej avvisa den
möjligheten, att Luthers äusserliche Zucht — »äusserlich» i motsats
till »innerlich», d. v. s. tron — verkligen är riktigt återgivet med den
Lindblomska katekesens utvärtes anständighet, huru skruvad
och onaturlig en sådan tankegång hos Luther än må förefalla.
Man kunde för denna tolkning åberopa hans egen förklaring av ordet

på ett annat ställe än i katekesen: »Das Wörtlein Zucht–-

heisst was wir auf Deutsch sagen: mässig, fein, säuberlich,
vernünftig Verfahren an Gebärden» (= i det yttre uppträdandet;
Weimar-uppl. s. 374, not av O. Albrecht till förklaringen av fjärde bönen
i 1531 års katekes), och den påfallande bestämningen genom fein:
eine feine äusserliche Zucht skulle också kunna tala härför.2

Å andra sidan utvisa de båda latinska översättningarna av
1529: externam disciplinam i Enchir. piarum precationum och
hos J. Sauermann: est quidem bona et externa disciplina,
vilket senare återvänder i konkordiebokens latinska text, och
likaså J. Jonas’ översättning: pertinent ad externam
disciplinam i hans Catechismus pro pueris (Weimaruppl. s. 411),
sannolikt, att Luthers samtida givit stället en annan, mera tilltalande
tydning, i det hela identisk med katekesnämndens och
kyrkomötets textändring: hör väl till god yttre ordning, i vilken
det matta ordet yttre emellertid bör ersättas av det hävdvunna
och pregnantare utvärtes. Det Sauermannska bona (et externa
disciplina) synes tyda på, att den i medeltidslitteraturen vanliga
betydelsen av fin (fein)3, nämligen: »i sitt slag fullkomlig, för-

1 Ordet Tugend, avlett av taugen (medeltidsspråkets tügen) — jfr
betydelsen av tüchtig — har i det äldre språket en mera omfattande,
allmännare betydelse, ej den speciella betydelsen dygd.

* Jämför i Luthers större katekes (Weimaruppl., s. 226) »Fasten und
beten mag wol eine äusserliche Bereitung und Kinderübung sein, dass sich
der Leib züchtig (här = »mit Anstand») und ehrerbietig gegen(-über)
dem Leib und Blut Christi hält und gebärdet».

3 Ordet fin, närmast från de romanska språken, är en ej alltför tidig
bildning till lat. finis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:19 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1926/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free