Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 10. Den Lindblomska katekestextens slutliga form i 1811 års tryck samt senare ändringar - III. Katekesrevisionen av 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
Den Lindblomska katekesens förnämsta förtjänst är kanske
dess klassiska språkform. Denna språkform är genomgående
konservativ i förhållande till dåtidens levande språkbruk, enligt en
riktig proportion mellan textord och textförklaring mera arkaistisk
i de förra än i den senare. Denna den högre stilens språkform gör
inga överflödiga offer åt den blotta lättbegripligheten, utan
överlämnar åt läraren att förklara vad som icke omedelbart förstås.
Dess fria förhållande till den Lutherska grundtexten är i allmänhet
ett arv från den äldre katekestraditionen; i sina avvikelser från
denna tradition är den, för att tillkommit i en tid, då parafraserande
översättningar voro på modet, i förvånande liten grad omskrivande
i stället för trogen sitt original.
III. Katekesrevisionen av 1878.
År 1878 års revision kan i det hela karaktäriseras som en rent
språklig modernisering, vilken i övervägande grad avser ord- och
böjningsformer och framför allt ordställningen, som i vidsträckt
mån närmats till det naturliga språket, med eller utan förfång för
välljudet. I många fall, där ovan satts likhetstecken mellan denna
katekes’ och Lindbloms text, är ordföljden likväl en annan.
Denna ännu gällande texts ordalydelse torde vara så väl känd,
att en detaljerad uppräkning av dess avvikelser ej är nödvändig.
Flere av dem ha redan i det föregående berörts. Jag nämner bland
de viktigare blott följande:
föra ett kyskt och tuktigt leverne (Luther: keusch
und züchtig leben) för L: ärbart och tuktigt leverne
och detta allt av sin blotta nåd etc. för L: och det
allt etc.
när Gud bryter och förhindrar vår köttsliga vilja
etc. för L: när Gud förhindrar etc.. — se ovan s. 128
detta är hans goda och nådiga vilja för L: det är etc.
att vi måtte erkänna denna Guds välgärning (C ut
agnoscamus hoc beneficium1) för L: att vi måtte erkänna
det
1 Jfr Luthers katekespredikningar, Weimaruppl., s. 104: »Dominus dat
quidem panem, sed er will’s aber auch getan haben, ut oremus, ut
agnoscamus esse ejus beneficium» och Enchir. piar. precationum, ib. s. 304: »Dominus
quidem, etiamsi non oremus, et malis hominibus quotidianum panem largitur.
Verum nos oramus hic, ut donet nobis illam cognitionem, ut certo sentiamus
IO — 2626. Kyrkohist. Årsskrift 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
