- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
153

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - VI. Efterskrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I

tjänster, i det den på flere punkter återgick till 1878 års text.
I fråga om den alla andra hänsyn överordnade principen, att en
översättning av Luthers katekes varken bör vara en
verbalöversättning eller en fri parafrasering, har inom nämnden ingen
meningsskiljaktighet rått.

Det av nämnden översedda textförslaget blev av kyrkomötets
beredningsutskott i nästan oförändrat skick godkänt och gillat
och förelagt kyrkomötet till godkännande (Beredningsutskottets
betänkande n:r 2; tryckt i Bihang till kyrkomötets protokoll) och
därefter den 2 nov. 1926 med få ändringar och en majoritet av 44
röster mot 7 antaget såsom kyrkomötets, vilket i skrivelse till K.
Maj:t av den 3 nov. anhöll, att den sålunda av kyrkomötet godkända
och till skrivelsen bilagda reviderade översättningen måtte
fastställas till bruk i kyrka och skola i den mån Luthers lilla katekes
där komme till användning. (Kyrkomötets tryckta protokoll n:r 12
och dess i Bihang ingående skrivelse n:r 37). Kyrkomötets
textförslag befinner sig för närvarande på remiss hos Kungl.
Skolöverstyrelsen.

Den viktigaste ändring som kyrkomötet infört i nämndens
förslag, är att i sjätte budets förklaring orden både i ord och
gärningar genom insättandet av ordet tankar förändrats till
lydelsen: både i tankar, ord och gärningar —tydligen en av
de lyckligaste förbättringar, som företagits i Luthers katekes.

Jag kommer nu till det viktiga stället i Luthers katekes, de
välkända och karaktäristiska slutorden: ty det ordet: för eder
fordrar idel trogna hjärtan.

Kyrkomötet har här genom en votering med 29 röster mot 21
godkänt katekesnämndens ursprungliga ändring: fordrar först
och sist troende hjärtan, vilken efter åtskillig
överläggning förut biträtts av den av beredningsutskottet tillsatta
nämnden.

Ordet trogen är icke längre, sedan det inskränkt sin vidare
betydelsesfär: »den som tror» och »trogen» till en trängre, någon
fullt adekvat översättning av Luthers gläubig. Men liksom Luthers
gläubig är ett huvudord i hans katekes, är den svenska
katekestraditionens trogen: mig och alla trogna, alla trogna i
Kristus, »idel» trogna hjärtan — dess kanske vackraste
uttryck. Bakom det besläktade Glaube ligger det kyrkliga
språkbrukets fides: trohet och tro, och betydelseskillnaden mellan
trogen och troende kan knappast sägas vara väsentlig. Det kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free