- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
176

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Biskop Brynolf av Skara vår förste kyrkokomponist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

CARL ALLAN MOBERG

andras.1 Genom avskrifter spreds ju ett verk på den tiden,
då ännu ej boktryckarkonsten existerade. Visserligen voro
dock skrivmaterialen fruktansvärt dyra, och många djur fingo
släppa skinnet till för att framställa en handskrift av något
större omfång.

Helt visst fanns i den katolska gudstjänstens liturgi, sådan
den stelnat till i missale och breuiarium secundum
consuetudi-nem curiae Romanae, som under 1200- och 1300-talen segrande
trängde fram till alla kyrkor, icke mycket utrymme för den
framväxande folkliga fromheten att giva sina religiösa känslor
uttryck i ord och ton. Dock gavs det alltjämt liturgiska
funktioner, vilka kunde prydas av nya och åter nya musikaliska
ingivelser; och det är i själva verket ur en sådan religiös och
litterär skaparlängtan de s. k. rimmade officierna uppstått. Deras
blomstringstid, som började redan på 900-talet, fortsatte in på
medeltidens sista år, ja enstaka hava skrivits ännu senare.
Dylika officier måste naturligtvis erhålla en mer individuell prägel,
då de ju voro tänkta till en åminnelsefest för en viss trakts
helgon. De fingo därvid ofta en viss lokalfärg och gåvo
möjlighet för konstnärer, som kände sig befryndade med helgonet,
att utföra ett tämligen självständigt verk, både i text och
musik. Huru flitigt de medeltida författarna och komponisterna
tillvaratagit denna möjlighet, utvisar bäst det oerhörda antal
rimofficier, som det hymnologiska samlingsverket Analecta
Hymnica medii aeui kunnat publicera.2 Också från Sverige
känna vi, som bekant, till dylika litterära arbeten.

Men mer än dessa officier, som äro rätt strängt insnörda
av gamla musikaliska och liturgiska lagar, har dock hymnen
och den utanför den egentliga gudstjänsten uppståndna
sekvensen förstått att tillvinna sig intresse från författare och
komponister. I tusenden kan man räkna de skapelser, som tillhöra

1 Sålunda blevo gamla, kär vordna hymnmelodier satta till nya och
åter nya texter. Detsamma skedde med sekvensernas sångvisor, t. ex.
Læta-bundus, som försågs med mer än hundra olika texter. — Också litterära lån
gjordes, enstaka strofer eller verser eller blott vissa ord ur varje strof av en
förskrift. Den svenska sekvensen Inbar mundo gemijialur (Analecta
Hymnica, band 42, Nr 312: till apostlarna Petrus och Paulus) [har lånat stroferna
3, 5 och 6 ur den av Adam av St. Viktor författade Roma Petro glorietur,
för att blott nämna ett typiskt exempel.

2 I det följande citerat A.H., efterföljt av bandets och diktens (i detta
band) nummer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free