Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Biskop Brynolf av Skara vår förste kyrkokomponist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOP BRYNOLF AV SKARA VÅR FÖRSTE KYRKOKOMPONIST 1 89
dessa former, och trots all samlariver torde dock ännu många
alster ligga förborgade. Hymnen samlade väl omkring sig
huvudsakligen författarne: man nöjde sig i regel att skriva nya
texter till gamla melodier. Men sekvensen var den medeltida
kyrkokomponistens viktigaste form. Här kunde han mer otvunget
fullfölja sina musikaliska intentioner, så mycket hellre som
sekvensen, i motsats mot hymnen, är genomkomponerad.
Om vi alltså i svenska musikhandskrifter från medeltiden
kunna träffa på de första, till vår tid bevarade musikverken (så
långt vi nu veta) av svenska komponister, få vi likväl icke
sikte på den musikodling, som blomstrade utanför kyrkans
murar. De kringvandrande musikanternas mer eller mindre
improvisatoriska verk ha mera sällan fästats i pränt och
bevarats i trogen vård bland böckers rader. Ett av de få
undantagen för nordens vidkommande är säkerligen den
bröllopsmusik, som finns bevarad i Codex C. 233 i Uppsala1 och år
1281 spelats för brudparet konung Erik Magnusson och den
skottska prinsessan Margareta. Också den märkliga hymnen
till Magnus Orknøjarl, förd i den gamla fauxbourdonstilen med
idel parallella terser, som finnes i samma handskrift, torde vara
mer en folklig än en kyrklig tonskapelse.
Noggrant bevarat blev det, som komponerades för
kyrkans bruk; och tack vare det i regel samvetsgranna ned- och
avskrivandet av de kyrkliga musikverken, som liturgiskt
användes, kunna vi ännu i dag studera dem, oftast i flera olika
avfattningar.
I det följande skall en närmare undersökning företagas av
en sekvensvisa, för vilken vi, av allt att döma, ha att tacka
en svensk man, därtill en av våra första och högst betydande
poetiska (latinska) författare, biskop Brynolf från Skara,
förklarad för helgon på ksnciliet i Konstanz år 14162 och i sitt
forna stift firad den 6 febr., därtill med den högsta festgraden
solenne.
Biskop Brynolf, som föddes mot mitten av 1200-talet,
gjorde, som så många andra svenskar vid denna tid, sina högre
studier vid universitetet i Paris, där han enligt sägnen skall ha
1 Se härom Kolsrud-Reiss: To norrøne latinske Kvæde med melodiar,
utgjevne fraa Codex upsalensis C 233 (saeculi XIII exeuntis).
Videnskapssel-skapets Skrifter II. Hist.-Filos. Klasse 1912. N:o 5. Kristiania 1913.
2 Acta Sanctorum, Febr. I, 925; Scriptt. rerr. suecic. med. aeui III,11138 ff.
12—2626. Kyrkohist. Årsskrift igjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
