- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugusjätte årgången, 1926 /
187

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Biskop Brynolf av Skara vår förste kyrkokomponist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BISKOP BRYNOLF AV SKARA VÅR FÖRSTE KYRKOKOMPONIST 1 89

melodik.1 Vi vilja blott anställa en jämförelse mellan de tre
olika texterna med hänsyn till sångvisan, som de alla följa.
Helenasekvensen har följande skema:

d. v. s. ett trokéiskt skema med två 8-staviga perioder och en
7-stavig. Från detta rytmiska skema avvika den andra och
tredje motstrofens 3. period: carnälis conubia och prophétans
per Delborae. — Bartholomeussekvensen avviker i sin första
motstrofs 1. och 3. period: in läudem Bartholomäei och sacräuit
martyrio, andra huvudstrofens och fjärde dubbelstrofens 3.
period: consültum dæmönium, multörum praecördiis och penärum
supplfciis.

I Davidsekvensens skema är även den tredje perioden
utvidgad till 8 stavelser, varje vers är sålunda exakt lika stor
utom i den 1. och 7. dubbelstrofen, som följer det första skemat.
Det allra viktigaste är dock, att rytmen i det utvidgade skemat

består av jamber (jambisk dimeter)

–––––-

Häremot strida femte strofparets 3. period: in fontåle
uorå-gine och cfrcumlåta imägine, sjette huvudstrofens 2. period:
ménte såna et cörpore, åttonde huvudstrofens 2. period:
tür-bam tüae famfliae och slutligen åttonde strofparets 3. period:
duc ad fontem üitae samt päcis lnfimtae.

Denna textundersöknings viktigaste resultat är ej, att
Brynolfs text även rent formellt är bäst, utan att
Davidsekvensens skema är ett annat än de båda andras. Då nu melodin
uppstått tidigast på 1200-talet, torde man kunna antaga, att
den utförts, om också ej i mensuralteorins takt, i en
regelbunden rörelse med väl avgränsade fraser, kanske närmast
motsvarande den ovan gjorda transkriptionen i modärn takt.

Så vida man icke vill frånkänna denna sångvisa en egen,
i henne själv levande rytmisk ordning, måste melodin bland
våra tre texter först ha tillhört Brynolfs. Skulle
Davidsekvensen vara den ursprungliga texten, stode vi inför det visserligen

1 Ang. hela denna fråga se framför allt: Wagner: Einführung in die
gregorianischen Melodien, II: Kritischer Teil; jfr också Aubry: L’ars
men-surabilis et les proses liturgiques aux XIII. siècle., Bericht des
Havdnzentenar-feier, Wien, Lpzg. 1909, s. 108. — Wagner, a. a. III, s. 494.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1926/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free