Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Biskop Brynolf av Skara vår förste kyrkokomponist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOP BRYNOLF AV SKARA VÅR FÖRSTE KYRKOKOMPONIST 1 89
Sverige, strängar sin lyra och diktar ett rimmat officium till en
i hans hemtrakt kär vorden helig, den heliga Helena av
Västergötland, som där åtnjöt så mycken dyrkan och vördnadsfull
åkallan. Ar 1288 skrevs Officium de Helena Vestgota och
från samma tid torde väl också sekvensen stamma.
Som ett indicium på riktigheten av detta vårt resultat må
även följande faktum beaktas: I Helenamässans formulär finns
också en rimmad versus alleluiaticus1, vars melodiska linje före
neuman på -a har följande utseende:
Man konstaterar med lätthet den melodiska
överensstämmelsen 2 mellan denna alleluiamelodi och början av den första
strofmelodin till den omedelbart efter alleluiaversen följande
sekvensen; det var ju också blott enligt gammal tÆdition, som
den senare melodiskt anknutits till den föregående, då
sekvensen utvecklat sig ur alleluiamelodin, om vi också sväva i
ovisshet om, huru detta samband egentligen uppstått. Detta
sammanhang framgår f. ö. av det faktum, att många sekvensers
inledningsmelodi börjar på samma sätt som liturgiskt
motsvarande alleluia. Sålunda har t. ex. melodin till den ännu
under den första protestantiska tiden i Sverige sjungna sekven-
1 Denna versus alleluiaticus är avtryckt i Lindberg: Die schwedischen
Missalien des Mittelalters, s. 317, anm. 2.
2 Denna omisskännliga likhet emellan alleluia och sekvensens
melodi-incipit påpekade redan Anrep-Nordin i Västergötlands Fornminnesförenings
Tidskrift 1915, dr A.-N. ansåg sig dock böra betvivla, att sekvensen skrivits av
Brynolf. Detta av tvenne ganska kuriösa skäl: 1. Brynolfs Helenaofficium
(avtryckt i A.H. 26:31) skulle utvisa en märklig blandning av kvantiterande och
accentuerande vers, vilket inte sekvensen gör. 2. Skarabrevariet upptar hela
(rim)officiet men däremot ej sekvensen. Om också kanske några få
kvantiterande verser kunna påvisas, bevisar detta ingenting mot antagandet av B. som
upphovsman till sekvensen, vilket f. ö. dr A.-N. själv nödgas medge.
Sekve?i-scn är byggd pä accentprincipen! Vad det andra skälet beträffar, är det
mig oangenämt nödgas påpeka för dr A.-N., att sekvensen tillhör mässan
och alltså aldrig någonsin kan få plats i breviariet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
